Aftonbladet – 30 april 1862, sida 2

Article Image
styrka skynda till det andras bistånd, kan B det dessutom inom e2na landamären qvaree lemna lika stora antal trupper, och finnes rr slutligen öfverallt en väl beväpnad landtstorm e — då är den skandinaviska nordens sjelfin -ständighet i den närmaste framtiden, enligt:a allt menskligt förutseende, betryggad. Den franska pressen sysselsätter sig för närvarande särdeles ifrigt med Norden och dess förhållanden. Monitören för den 21 och 22 dennes har återigen en s. k: korrespondens från Mänchen, hvari omnämnes de sednaste företeelserna i Finland, utskottets arbeten och det förestående inkallandet af ständerna, hvarvid till slut anmärkes, att fortfarande liflig beröring eger rum mellan Sverge och Finland och att sympatierna för moderlandet icke blifvit utplånade hos finnarne. Le Constitutionnel har tagit till orda rörande de skandinaviska förhållandena, med anledning . af den för någon tid sedan i Sverge utkomia broschyren om den skandinaviska frågan?. Om denna broschyr, om hvilken man från vissa håll här hemma hört uppgifvas att den skulle ha ett halfofficielt ursprung, yttrar den halfofficiella franska tidningen följande: SAtt framställa en fråga är att lösa den, yttrade en gång en snillrik man. Äfven om vi icke hoppas, att detta är falleti afseende på den svårlösta skandinaviska frågan, skulle vi dock nöja oss med att den delade samma öde med den italienska. Vi veta, att det enda som den namnkunniga SR Cavour med all sin talang och ihärdiget vid Pariserkongressen 1856 kunde vinnh var, att visa Europa att det fanns en italiensk fråga. Många ansågo då detta resultat högst ringa, och likväl — tre år derefter fanns ett Italien till. Man säge hvad man vill, den förtjensten, den hedern tillkommer åtminstone författaren till denna broschyr att hafva tagit första steget (22), för hvilket man en dag skall hålla honom räkning; att hafva framkallat diskussion öfver ett ämne, som man hittills knappt vågade bringa på tals Denna diskussion har redan börjat i ålla tidningar, och den skall, derom äro viöfvertygade, för hvarje dag öka anhängarne af en närmare förening mellan de tre rikena. Ehuru författaren sjelf erkänner, att det ännu torde vara för tidigt att ingå i detaljerna af frågan, antyder han dock några af de hufvudpunkter, på hvilka en sådan örening borde grundas, och-medlen att uppnå detta mål. Efter att hafva visat de tre nationerna de faror, som hota deras oberoende i en icke aflägi f E Ö 8 1 a Po KL a Te tar sen framtid, uppmanar han dem -att glömwmal deras fordna tvister och icke lemna obegagnadt ett för en närmare anslutning så gynnsamt ögonblick, som till äfventyrs ej på århundraden torde: återkomma. Han har allt för mycket förtroende till de tre brödrafolkens sunda omdöme, för att icke tro, att de för åstadkommände af ett ömsesidigt närmande till hvarardra skulle veta begagna det lugn(?) Europa i detta ögonblick njuter, tack vare Napoleon, som klippte den ene örnens vingar på Krim och den andres på Lombardiets slätter. : Förverkligandet af denna id kräfver likväl af hvardera nationen vissa offer af enskilda intressen, som de hvar för sig måste nedlägga på det gemensamma fäderneslandets altare. Låtom oss derföre med författaren hysa förtroende till de skandinaviska folkens upplysta åsigter och patriotism; låtom oss hoppas att de börja med att befria sig från gamla fördomar, qvarlefvor från den tid, då främling och fiende? voro likbetydande. Såsom grundval för den skandinaviska unionen antager författaren folkens obestridliga rätt att sjelfva taga sina offentliga angelägenheter om hand, och såsom följd häraf en gemensam representation för behakdling af -unionella ärenden; hvilket ganska väl kan förenas med hvartdera rikets sjelfstyrelse i fråga om dess inre angelägenheter. Derigenom skulle äfven beredas tillfälle för män från de särskilda länderna att, i stället för fordna möten valplatserna, nu träffas på fredligt forum, för att der utreda sina sigter. lutligen säger författaren: Det är folkmaktens stora hemlighet i starkt konstitutionella stater, såsom de skandinaviska, att den, oaktadt de svåra felsteg den stundom begår, likväl reder sig och kommer till målet; och vi för vår del tillägga: särdeles om den ledes af en.folkvänlig och folkkär konung; ty, oaktadt de stora egenskaper som utmärka Nordens folk, fattas dem i allmänhet den att taga initiativa, en egena som deremo1 tillhöra folken i södern. i hoppas således, att Carl XV skall ij.viss mån åtminstone uppskatta jemväl en annan af de grundsatser, som bekändes af den ryktbare italienske statsmannen, nemligen: att mån kan vara ganska moderat i sina åsigter :och likväl visa en viss djerfhet i politik, en djerfhet, som förklaras af dess stora mål: försäkrandet af de tre skandinaviska folkens väl för det närvarande och oberoende i framtiden. Slutligen innehåller La Presse för den 24 dennes cen ledande artikel rörande de skandinaviska förhållandena och specielt tronföljden i Danmark,. i fråga om hvilken det franska bladet anserför en orimlighet att Londonertraktatens bestämmelse någonsin skall komma till utförande. Om prins Christian af Glicksburg heter det, att han är utan förmåga, utan vilja och utan ärelystnad. Tysk och omgifven af tyskar, skuile han betraktas med stort misstroende om man kunde tänka sig att han en dag skulle komma att regera. Det är märkvärdigt — tillägger det franska bladet — att se, huru alla menniskor i Danmark med fullkomlig likgiltighet betrakta den snecessionsordning, som blifvit uppställd af den europeiska diplomatien. Man lemn:.r helt enkelt alldeies ur beräkningen den arftagare, som blifvit utsedd genom kansliernas visdom; somliga tala om att begåfva honom med hertigdömet Holstein, andra med något slags apanage. — K. M. har den 4 i denna månad, uppå derom gjord ansökning, entledigat häradsskrifvaren i Wedbo och Tössbo häraders fögderi af dec län J. Skarin från sin i kammarkollegii jordebokskontor innehafvande kamrerarebefattning. , — K. M. har den 11 i.denna månad beviljat kanslisten i kammarkollegii kansli C. N. Rathsman tjenstledighet till årets slut och t. f. revisorn i samma kollegii jordebokskontor J.A. Deatr4 förlängd tenestlediohet under 6 månader

30 april 1862, sida 2

Thumbnail