Aftonbladet – 22 april 1862, sida 2

Dagens telegram bringar oss vigtiga nyheter från Amerika. En stor batalj — den största troligen i hela det nu pågående kriget — har utkämpats vid Corinthi nordöstra hörnet af etaten Mississippi, i hvilken unionens trupper blifvit eegrare. Kampen synes tock varit mycket hårdnackad, ty förluster i döda, sårade och fångna å ömse sidör uppgifvas till. ej mindre: än 55,000 man, af hvilka 20,000 å unionsarmåns och 35,000 å de konfedererades sida. Bland de fallna å de sednares sida nämnes äfven en af deras förnämsta generaler, general John stone. Det var redan förut genom tidningsberättelser kändt, att stora härmassor blifvit under sedtaste tiden hopade i denna trakt. Vid gränsen af staterna Tennessee och Mississippi stod unionsgeneralen Buell, som efter stormningen af fästena Henry och Donnelson samt Nashvillesfredliga ockupation här koncentrerat sin stora under vintern med en otrolig hastighet uppsatta och organiserade arm, och-söder om samma gräns utbredde sig.i en lång linie från Decatur i Alabama ända till Memphis vid venstra Mississippistranden den konfedererade centerarmån, som ännu efter de svåra förlusterna under de båda sednaste månaderna skall ba räkoat ej mindre än 200,000 man, om man får tro uppgifter i de amerikanska tidningarne. Sin förnämsta stödjepunkt och sin bufvudstyrka hade den i och ömkriög staden Cörinth, belägen just der de två stora jernvägarne, söm i ena riktningen sammanbinder Memphis vid Mississippi med Charleston vid Atlanten och i den andra Columbus vid Mississippi med Mobile vid Mexikanska viken, korsa hvarandra. Denna punkt ansågs i strategiskt hänseende så vigtig, att en hel armå af 70,000-man blifvit dit förlagd för att bevaka den och att Beauregard, secessionisternas största fältherretalang, lemnat befälet öfver Virginia-armen och skyndatatt här öfvertaga ledningen. Enligt vårt telegram hade de konfedererade här, liksom i slaget vid Somerset, varit de angripande. Anfallet. tyckes ha skett med dena kraft och nämerära öfverlägsenhet att söderns trupper i början haft ett bestämdt öfvertag. Sedan likväl förbundsarinn hunhit erhålla förstärkningar hade lyckan vändt sig och de konfedererade nödgats draga sig tillbaka och utrymma Co rinth. Öm något förföljande nämnes, ej i telegrammet. General Beauregard sjelf skall ha blifvit sårad och allt antyder att bataljen varit synnerligt blodig. Om resultaterna af striden är det ännu, i saknad af de närmare detaljerna, för tidigt att döma. Såsom en säker följd deral torde nan emellertid kunna anse förlusten af hela den vigtiga gränsstaten Tennessee utom döt 3tora möraliska inflytande segern måste utöfva å den ena och nederlaget å den andra sidan. Troligt är äfven att secessionisterna hädanefter inskränka sig till försvaret af de egentliga kuststaterna, der de i de ofantliga distanserna ha en god bundslörvandt. Samtidigt med segerbudet från Corinth hade äfven till Newyork ankommit den olada underrättelser att den starkt befästade ön N:r 10 i Mississippi, belägen ungefär midt emot Memphis och som länge trotsat Footes kanonbåtsflottilj samt uppehållit den på dess expedition floden utföre mot NewOrleans, omsider blifvit eröfrad.