Aftonbladet – 16 april 1862, sida 3

Hon vet ingenting, ty jag hade ej tid att säga henne något. Ar hon ensam? Hennes stjufmor är der, men henne behöfver ni ej bry er om. Hon är drucken i afton och förstår ej hwad man säger henne, äfveh om ni ville något ondt, men det gör S ju inte? tillade Lotty med en forskande ick. SAnser ni något sådant troligt?4 frågade mr Parslow och såg henne stadigt i ögonen. Nej, inte nu, svarade hon, sedan hon en sekund uthärdat hans blick; Smen vi vänta oss aldrig något godt här, och allt ondt kommer som af sig sjelft.? Mr Parslow ämnade svara, men hon lemnade honom ej tid dertill, utan öppnade dörren till ett sidorum, der Bessy stod framför eldstaden och mrs Calverton halfsofien ländstol. Bessy såg upp då dörren öppnades. , En herre, som vill tala vid-Bessy. Bessy betraktade den högväxte främlingen med oförställd förvåning, medan mrs Calverton satt och stirrade framför sig och försökte göra sig reda för i hvilken dimmig verld hennes ider för tillfället befunno sig. En herre, som vill tala vid mig!4t upprepade Bessy. ; Detta var också något som nödvändigt måste förvåna henne. Hon vände sig till Lotty för att erhålla förklaring, men Lotty var försvunnen och hade stängt dörren efter sig. Miss Calverton, gissar jag? frågade främlingen. tBessy Calverton — ja, sir. Jag har en helsning från Aberogwin, en by i Wales, som ni kanske påminner er. Bessy kände sitt hjerta slå och blolet stiga åt hufvudet. Aberogwin!... Efter så