Aftonbladet – 12 april 1862, sida 3

adlats genom ett djupt sedligt allvar, genom ett under olyckor och lidanden utbildadt djupt intresse för menskligbeten, för den under okunnighetens och eländets tyngd sutckande och lidande mängden. Les Miserables är en stör social roman, och den lider visserligen till följd deraf något af den ensidighet, som vidlåder den sociala tendensrömanen i allmänhet, men den är så rik på en äkta, hög, oförfalskad patos, så full af slående sanningar och hänförande skönheter, att den icke kan annat än göra ett mätligt intryck. Det är evårt att försöka angifva de idter, som ledt författaren, innan han sjelf talat till slut. Hvad Victor Hugo hittills sjelf yttrat derom finnes uti följande korta förord: Så länge det till följd af lagar och seder finnes en social fördömelse, som på ett konstladt sätt midt i civilisationens sköte skapar helveten och genom ett ödesdigert menskligt inflytande blandar bort den gudomliga bestämmelsen; så länge de tre problemerna i vår tid icke blifvit lösta: mannens förnedrande genom proletariatet, qvinnans fall genom hunugern, barnets tvinsot genom mörkret; så länge i vissa regioner den sociala qväfningsdöden är möjlig, med ett ord, så länge okunnighet och elände icke -försvunnit från jorden, skola böcker af sådan beskaffenhet som denna ej vara utan sin nytta.? I stället för att ytterligare söka karakterisera detta märkvärdiga arbete, lemna vi i dagens följetong eh kortfattad redogörelse för dess innehåll. Tidskrift för Landtbyggnadskonst och Ekonomig Utgifven af N. W. Lundequist. Stor oktav. Första häftet. Pris 1rdr50 öre. Stockholm. Lundbergs boktryckeri. 1862. Man har på sednare tiden alltmer offentligt, bland annat vid de allmänna landtvruksmötena , börjat behandla frågan om byggnadskonsten inom Sverge, särskildt med afseende på ländtmannabyggnader och förbindelsen mellan det ändamålsenliga och det vackra hos dessa. Man har allt allmännare börjat inse, att otympligheten icke är nödändig för att en Nyggnad skall kunpa vara lig eller ändamålsenlig. För att tillfredsställa det väckta behofvet i detta hänseende ha under de förflutna åren den ena tidskriften efter den andra för byggnadskonst börjat utgifvas, på samma gäne som konsten att för billigt pris bygga vackert onekligen börjat stiga. Den outtröttlige författaren och utgifvaren af den förtjenstfulla handboken i Svenska landtbruket jemte flera andra allmännyttiga verk, N. W. Lundequist, har nu äfven kännt sig uppfordrad att bidraga till den nämnda vigtiga frågans bearbetande och för detta ändamål börjat utgifva en särskild tidskrift i ämnet. Denna sin tidskrifts ställning i förhållande till förut utgifna eller under utgifnibg varande tidskrifter i samma sak, angifver han i en anmälan på följande sätt: De tidskrifter i byggnadskonst, som hittills utkommit, hafvä, med ett par undantag, hufvudsakligen varit beräknade för arkitekter eller i Konsten initierade, eller hafva de företrädetvis afsett dyrbara företag, som endast anstått rikedomen att utföra. Närvarande tidskrift är icke imnad att i något afseende täfla på denna väg; dess syfte är långt mera anspråkslöst, nemligen att i byggnadsoch landtförsköningskonst hufvudsakligen framlägga sådana uppgifter, som det är hvarje mans höfva att, i afseende på kostnaden, tillämpa och utföra, så att det icke skulle ensamt blifva rikemans lott att anordna sin omgifning på ett sätt som beredde njutning och trefnad. Således skulle äfven landtförsköningskonsten vara ett föremål för denna tidskrift, ehuru -ådant icke är direkt angifvet i dess titel. Det torde nemligen tillåtas, att under ordet byggnadskonst innefatta äfven annan byggnad, än endast af hus och likartade objekta. Landtbrukaren talar om att bygga en äng (t. ex. ängsbyggnad för öfversilning), ekosomen att bygga en väg; man kan med lika skäl säga sig bygga en park eller delar at en sådan. Och för att i någon mån antyda, att äfven byggandet af husens omgifningar skulle utgöra ett ämne för tidskriften, har den ätt namnet landt4-byggnadskonst. Denna :iandtbyggnadskonst bör äfven vara tillämpig för stadens fria platser, men allsicke för de delar deraf som endast anslutas af gator. Såsom föremål för afbildningarne, mellan Hvilka utgifvaren tror sig 1å att väljas må sämnas: öfverbyggnader till brunnar; broar ifver bäckar och smärre vattendrag i parser, sittbänkar och dylikt; bryggor, gårds irindar, staketter och balustrader, verandör ich balkonger, utbyggda blomsterfönster, -märre växthus, lusthus, vare sig enkla fältus eller: mera sammansatta s. k. tempel, ;aviljonger, boningshus och: ekonomibyggiader — blomsterrundlar, parterrer och hvarehanda blomstergrupper, pårkdelar äfvensom mindre parker 1 sin helhet, jemte allt inet i byggnadseller parkväg;, hvarill anedning framdeles) ka yppa sig, och som är örenligt med tidskriftens plan, Man ser att utgifvaren gjort till sin uppjift att. gå Jandtmannen och husegärem i Ilmänbet till mötes med upplysningar i allt let som kan röra hans byggnader och des: as omgifning och som kan utföras för biligt pris. Utan tvifvel har han dervid fatats af en id, som, om han lyckas genomöra densamma, skall göra hans-redan stora örtjenster . om svenska landtbruketännu