Aftonbladet – 12 april 1862, sida 3

pmot hvarje för: :dling af u: ndetmellan de nörra och st ra staterna. LITTER ATURTID MUING. Innehåll: Nicsson, Skandinaviska Nordensaur invånare, andra omarbetade upplagan. — Victor Hu:2s Les miserables,. — Tidskrift för landtbyggnadskonst, utgilven af N. W. LönpeQuisTt. — Efterlemnad. juridiskt arbete af justitierådet BacEman. — Litterzsturoch konstnotiser. Skandinaviska nordens ur-innevånare, Ett försök i komparativa ethnografien och ett bidrag till menniskoslägtets utvecklings historia af S. Nilsson. Andra omarbetade och tillökta upplagan. Bronsåldern I. (Stockholm 1862). Man har anmärkt, att den nordiska fornkunskapen och dess sträfvanden att bli en sjelfständig vetenskap innebära någonting vanskligt, emedan fantasien måste spela en så stor rol uti alla hithörande forskningar och undersökningar, emot hvad fallet är då det: är fråga om egyptisk, grekisk eller romersk fornkunskap, der det archäologiska stoftet är så rikt och antingen företer en så fattlig konstform eller är så tillräckligt försedt med inskrifter. eller symboliska prydnader, att det derigenom är jemförelsevis lävt att förstå monumenterna och hänföra dem till bestämda tids: och lokalförhållanden. Sannt är också ått nämda forskningsfält intill den sednaste tiden varit alltför mycket tillspillogifvet åt de mest tygellösa fantasier. Med hjelp af åtskilliga ohistoriska sagor och alideles okritiska samt orimliga sammanställöiögar läto 1600-talets fornforskare i Sverge en missförstådd patriotism förleda sig att i afseende på Sverges urhistoria konstruera en höpa de mest vidunderliga saker. Sedan fLagefbring och Geijer rensat bort hela den s. k; för-odinska historien med sin vidlyftiga konungalängd, har det varit andra forskare i vår tid förbehållet att, med användande af den naturhistoriskt-komparativa metoden, börja sprida något verkligt ljus öfver vårt lands för historiska tid. Utan att misskänna Thomsens, Worsaaes och flera danska forskares storå förjenster i detta hänseende kan mån väl säga, att professor Nilsson är den, som igifvit det: förnämsta uppslåget till denna torskningsmetod, liksom -han äfven sjelt bringat i dagen flera vackra och ovedersäpliga resultater af en dylik forskning. Genom hans arbete Skandinaviska nordens ur-invånare, och afhandlingen:om de olika bildningsperioderna (i Vitterh.-; Historieoch antiqvitetsakademiens handlingar 18:de bandet) samt åtskilliga andra hans afhandlingar, har den nordiska fornforskningen i sjelfva verket inträdt i ett nytt skede; De trenne särskilda genom de funna redskapernas material bestämda och efter dem benämnda kulturperioderna utgöra nu ett: ovedersägligt historiskt faktum och genom metoden att jemföra fornsakerna med traditionerna har arten och ursprunget af dessa olika kulturer efter hand börjat kunna allt närmare bestämmas. Under den tidrymd, som förflutit sedan nyssnämnde större arbete såg dagen, har dess författare icke värit overksam på detta forskningsfält; jemte det han allt närmare granskat svenska fornlemningar, af hvilka han sjelf. anlagt en särdeles vacker och rikhaltig samling; som numera tillhör universitetet i nd har han äfven haft tillfälle att jemöra dem med en mängd utländska och Har åf denna jemförelse, isynnerhet med irländska och feniciska fornminnesmärken, kommit fill nya intressanta resultater. Den ledighet ban nu har efter erhållet emeriti-afsked från sin professorsbefattning, ärnar den åldrige forskaren använda för att utarbeta och förallmänheten framlägga dessa forskningsresultater och han har för sådant ändamål företagit sig en ny upplaga af Skandinaviens ur-invånareX. Attdöma af detta första häfte (54 sid. 4:0) blir det dock i sjelfva verket tt nytt arbete, ehuru författaren. bibehållit den gamla välkända titeln. I detta häfte Behandlar författaren de för bronsperioden Karakteristiska figurerna och förnämligast Kiviksmönumentet, hvilket märkvärdiga minnesmärke, genom jemförelse dels med en irländsk grafgrotta samt med dylika på Malta och Gozzo; dels med: särskilda erkändt pusliska monumenter och dessas bildliga framställningar, erhåller en belysning; som hittills saknats och lemnar ett temligen ojäf aktigt vittnesbörd om ett starkt inflytande af phenicisk kultur och Baalstyrkan i dessa trakter under bronsperioden. Vi skola i en följande artikel egna en utförligare framställning och granskikng åt författarens hypoteser och bevisning 1 detta hänseende: Les Miserables par Victer Hugo. Den stora roman, på hvilken den berömde i landsflykt lefvande franske skalden arbetat under en lång följd af år och hvars ut