Aftonbladet – 10 april 1862, sida 3

Rättogångsoch Polissaker. Den Triblerska våldsbragden. På rådhusrättens femte afdelning förekom i dag undersökning i detta mål. Vid dess påropande tillstädeskommo å kärande sidan kamreraren G. F. Strandberg samt musikdirektören A. Lethin, gift med förbemälde kamrer: dotter, i egenskap af ombud för sin hustru. Å svarande sidan inställde sig kramhandlaren R. Tribler, som anmälde v. häradshöfding L. Möller såsom sitt rättegångsbiträde. Hr Strandberg inlemnade till rätten en skriftlig berättelse om förloppet at den händeise, då han och fru Lethin skulle blifvit af hr Trible: förfördelade, innehållande nämnde skrift: unge fär följande: Lördagen den 29 Mars omkring kl 2 eftermiddazen hade hr Strandberg i sällska med fru Lethin infunnit sig i hr Triblers buti 4 basaren vid Norrbro, der de träffade en mamsell Kähne som, på fråga om lir Tribler vore inne. besvarat denna fråga med ja. Hr Tribler hade lerpå utkommit i-butiken och tillsport kamre; Strandberg, hvad han ville, då denne uppgifvit. utt han infunnit sig för att utfå den inneståenda önen för sin ogifta dotter som en tid varit i kon lition hos hr Tribler. Hr Tribler hade då väsrat utlemna penningarne under framkastand: if beskyllning mot mill Strandberg för oärlighet sårad af detta yttrande hade hr Strandberg der före förebrått hr Tribler, som dervid i uppretarc sinnesstämning tilldelat hi Strandberg ett slag ifver högra ögat, hvaraf blodvite följt, hvarefter ar Tribler genom dörren handlöst gatan ut sastat fru Lethin som fallit omkull samt derpå kamreren sjelf, hvilken ramlat öfver sin dotter. Ett Ta personer hade tillskyndat och upphjelp: Tu Lethin samt fört henne in i hr Triblers bod och skulle hr Tribler der ytterligare visat hennt wilja. Anledningen till att hr Tribler burit hand i fru-Lethin, hade varit hennes yttrande, efte; let -kamreren erhållit slaget, att hr Tribler uppörde sig som en rå och obildad menniska. Y ångt skriften. Som vittnen åberopade hr Strand berg observatoriivaktmästaren Roos, v. härads nöfding C. H. Munthe och åkaren Grönberg. wvilken sistnämnde skjutsat kamreraren och fru Lethin till butiken. Hr Tribler, hörd öfver angifvelsen, bestred sarningen af förenäninde skrifts innehåll samt beättade: kl. 12 f. m. hade ogifta mamsell Stranderg först kommit in till hr T. och begärt att latbekomma sin lön, hvilket blifvit henne vä sradt, emedan hon ej aflemnat en duk, med wars förfärdigande hon en längre tid varit sys: selsatt. Mamsell Strandberg hade efter detta svar aflägsnat sig, men omkring 2tiden hade hennes far inkommit i butiken, åtföljd af fru Lethin. Sedan hr Tribler fått veta deras ärende hade han för kamreraren apprepat sitt förut gifna svar till dottren; hvarvid kamreraren skulle utfariti otidigheter, sagt att han skulle tvinga hr Tribleratt betala och skandalisera honom på alt vis samt ställa så till, att hr Triblers handel blefve förstörd o: s. v. Hr Tribler hade tillåtit sig vatt skratta åt dessa hr Strandbergs oskickliga utlåtelser, hvilket så retat hr S att han gifvit hr T. en knuff för bröstet, och skulle fru DL. dervid hafva yttrat: Om min man vore här skulle han lägga upp herrn på disken. Uttröttad af att vidare äre otidigheter hade hr T., sedan han förut höfligt bedt herrskapet aflägsna sig, öppnat dörren och sakta skjutit hr Strandberg. ut derigenom. Fru L. hade då redan stått med ena foten på tröskeln och hade hon sannolikt halkat sant fallit då hr Strandberg genom dörrens igenskjutande trängde in på henne. Hr T. bestred föröfri ingifvelsen: Sedan v. häradshöfdingen Munthe och det andra nu tillstädesvarande vittnet observatoriivaktmästaren Roos gått eden, fick hvar för sig företräda och berättade den förstnämnde: att han, som kommit gående på Norrbro; märkt ett fruntimmer utkomma genom hr Triblers butiksdörr med allt för hastig fart för att vara naturlig samt nedfalla på gatan, och genast derpå att en gråhårsman, i hvilken nu igenkändes kamrer Strandberg, kommit på amma sätt ut genom dörren samt fallit öfver fruntimret, som dervid ag på hjelp. Hr Munthe hade då tillskyndat och jemte vittnet Roos hjelpt upp fruntimret, som klagade öfver att hon ej kunde stå, samt törtin henne i Boden, hvarefter hr Munthe afat sig. Kamrer Strandberg hade vid tillfället visat vittnet en röd fläck under högra ögat under uppgift att han blifvit slagen och ansåg vittnet nämnde fläck så om följden af ett slag jVittnet Roos berättade ungefär enahanda, Han hade likväl ej observerat då fru Lethin föll. ntan endast då kamreraren utkastades samt föl! öfver sin dotter. Roos tog på sin ed att det va rit följden af en knuff; men hr Munthe kunde ej