Aftonbladet – 10 april 1862, sida 3

mark och-dess förhällanden: beröras, ty7allt sådant innebär de gröfsta förvrängningar i schleswig holsteinsk anda. Beständigt omtalas der, huru Danmarks konungar gjort sig saker till orättvisor emot sina tyska undersåter, för att främja de danskas fördelar. Oväldiga historieskritvare betrakta saken ur motsatt synpunkt; och likväl hafva de danska konungarne helt visst handlat efter de mest välmenande, om ej just de visaste grundsatser. Måhända hafva deiförflutna tider alltför mycket sökt att göra det tyska språket till en nödvändighet i Slesvig, er det för bonden förut var alldeles främmande. Man hör ofta de i Köpenhamn tjenstsökande slesvigarne från mellersta delen af landet. säga, att de kunna något tyska, emedan de måst lära sig förstå de kungörelser, som upplästes i kyrkorna, och derföre att rättsspråket var tyska. Bland de mest förvillande och lögnaktiga ugnen i Gartenlaube, äro de, som röra därhusen i hertigdömena. Doktor Jessen ä: isynnerhet utpekad såsom skule han var: skyldig till de egenmäktigaste och skamlö saste handlingar, i det han dels skulle hin drat flera af de sjuka, som anlitat han: vård, att återvända till sina anhöriga, del: sökt att undandraga slägtingarna kunska, om hvarest de lidande stode att återfinna. Huru litet dessa uppgifter låta förena si: med verkliga förhållandet, kan säkert a mången i Sverge vevittnas. Under de tjugo år som förflöto emellar 1836 och 1856; gåfvos inga lysande feste; i det svenska ministerhuset i Köpenhamn Beskieckningen bestod ej då, såsom nu, a idel utmärkta personligheter (les Dames Y comprises ). Men många landsmän gästad: ofta, och några till och med gerna, i baron Lagerheims bus. Flera än en sjuk svensk belunno sig under denna långa ti: anförtrodda åt doktor Jessens. ledning, hopp om att återfå sina förlorade kropps och själskrafter. Läkaren gjorde ibland met sina patienter små resor till Danmarks bu! vudstad, för att genom ombyte af luft oc! litet förströelse, påskynda den fortgåend: förbättringen. De infunno sig vanligen snar! efter framkomsten hos den svenske repre sentanten och emottogos alltid med välvilj och deltagande af honom och hela han: familj. Doktor Jessen ansågs den tiden, ö!verallt, som en skicklig läkare, och va högt aktad af en och hvar för sina menniskovänliga åsigter. Ar det troligt, att ev godbjertad och bildad vetenskapsman m skulle blifvit en grym och hjertlös despot? Det är omöjligt, och en tidskrift, som tyckes beflita sig om att utsprida uppenbar osanningar, borde verkligen snarare kallas en nidskrift. Flera af signaturerna unde; de artiklar, som befinna sig der, äro nam som år 1848 gjorde sig kända i Danmark såsom tillhörande, hvad man der under denn: tidpunkt kallade förrädare, det vill säg: personer, som innehaft tjens:ter, njutit väl vilja i sällskapslifvet samt fått röna befordringar och utmärkelser på högre ort, oc! hvilka slutligen begagnat sig af allt detta. för att göra de upproriska bekanta med åt skilliga förhållanden, som voro egnade att skada de godtrogna, intet ondt anande, danskarne. Kan en sådan tidskrift läsas mec nöje af oss svenskar? Och borde ej vår: tidningar akta sig att i öfversättning be kantgöra något af hvad som kan hemtas ui denna grumliga källa? ) Se Postoch ennen för d. 14 Mars d. å. — signaturen O. v. K.