Aftonbladet – 10 april 1862, sida 3

Brefformen har sina stora både förmåner och olägenheter. Bland de förra räknar jag den främst, att brefskrifvarer kan, utan at: alltför strängt binda sig vid plan och ordning samt utan ängslig aktsamhet på stilen. skrifva, öfvergående från det ena ämnet till det andra, alldeles som: det faller sig ocl som en föregående mening eller ett ord kar öranleda, utan annan begränsning än der tid, skrifvarehandkraft och läsares tålamod ställa. Af denna förmån begagnar jag mig au, för att, efter att ha talat om bränvins medlen och hushållssällskapet, yttra några ord med anledning af det s. k. bränvinsbolaget här i staden, hvilket väl också, ehuru i annan mening och med uteslutande sigte på egen vinst, är ett hushållningssällskap. Alltefter som man mer och mer lärt sig mse att bränvinspesten är den värsta pest som angriper statskroppen och att, lika litet som någon odling kan företagas på dyoch kärrmark innan vattnet blifvit afdikadt, lika litet kan något godtsäde varaktigt gro bland ett folk; förrän bränvinsflödet blifvit afledt — alltsedan, säger jag, har det icke ansetts rätt bedersamt att ockra på fyllerilasten och draga vinst af gifthandeln. De så förkättra de nykterhetssällskaperna hafva, tvifvelsutan, i denna riktning verkat mera godt än men au vill se och erkänna. Väl återstår ännu mycket att göra för att få en kompakt mening, väl finnes ännu flera, i alla andra afseenden aktningsvärda män, hvilka anse sig sakiöst kunna söka, utkomst och vinst genom och på förbrukning af bränvin; men i samma mån hvar och en vaknar (til! medvetandet af denna närings verkliga beskaff.nhet, måste ett dylikt förhållande blifva mer och mer sällsynt. Att denna åsigt icke är ny synes af följande. Med anledning at ett kongl. bref till domkapitlen i riket af den 3 Mars 1832; med anmaning att uppmana stiftens presterskap. äfvensom föräldrar, husbönder och andra, att motverka dryckenskap och dermed följande dagdrifveri och annat elände, utfärdade d. v. biskopen Tegnår i April s. år ett cirkulär, hvilket på sin tid väckte stor appmärksamhet och väl ännu: kan förtjena att ihågkommas. Tegnår yttrar deri bland annat: — — — Kunde allmänna tänkesättet Ssmåningom böjas derhän, att dryckenskapen Sansåges såsom något vanhederligt; ärelöst och Sander allmänna föraktet hemfallet 1), så vore härigenom ett ganska vigtigt steg taget för dess hämmande. I detta afseende är nyttigt och ändamålsenligt: att de nyktre och ordenilige bland allmogen. utmärkas af presterskapet med uppmuntran, beröm . och förtroende. Detta är sedernas eristokrali, den ädlaste af alla 1). I sammenhavg härnied står äfven ett alldeles motsatt örhållande mot bestämda och allmänt erda drinkare, likasom mot privilegierade re, som idka ett yrke, lofgifvet ilag, i sig sjelf det nedrigeste istaten: Det vore: önskligt att deras privilegier i opinionen medförde förlust af medborgerligt förtroende och hederligt umgänge, ty den som kan lefva på en sådan vinst, är icke passande sällskap för någon redlig man. 1) Och Tegner var dock 1) Kursiveringen tillhörer äfskrifvaren.