Aftonbladet – 5 april 1862, sida 2

och djupa demoralisation bragt det derhän, att den stora mängden af mer eller mindre bildade i all tysihet allt mer och mer emanciperar från de erke-katolska dogmerna. B:kten, I en i vi e, iaktlaaes af ofantligt många all: icke eller blott ör syns. skull, utan inre öfvertygelse om dess nödvändighet, utan lydnad för kyrkans föreskrift, utan aktning för och förtroende till biktfadern. Alldeles öppet talas man och man emellan om nödvändigheten för staten att lägga sg till kyrkornas och klostrens skatter, för att undvika statsbankrutt; ja, sådana förslag förekomma ej så sällan motiverade i tidningarne. : I går firades med pomp och ståt furst Windisch-Grätz begrafoing ; liket fraktas härifråa först till Prag, der det uppföres till den hela Prag beherrskande borgen Hradscin, hvarest trupperna skola defilera förbi kistan under klockringning, kanonsalut och sorgflaggors upphissende, allt till mycken uppbyggelse för Prags invånare, som nog hafva den gamle i godt minne sedan -bombardementet. Den aflidne fick, kort före döden, den helige fadrens välsignelse sig tillsänd från Rom per telegraf; slikt resepass till andra verlden måtte väl Sanct Petrus taga för godt. De czechiska deputerade hafva i dessa dagar spelat regeringen det sprattet, att vid budgetfrågans företagande högtidligt protestera mot riksdagens kompetens att afgöra denna fråga på grund af de ungerska och italienska representanternas frånvaro. Man hade väntat sig att czecherna skulle nedlägga sina röster, men en protest hade man ej förväntat. : Fastepredikningarne pågå nu som bäst, hvarvid rätt ofta från predikstolen slungas mustiga stumpar åt de liberala och framtörallt åt journalisterna, hvilka bland annat tituleras marksehreijert, men de vördiga fäderna sjelfva gifva understundom medelst uppslagna plakater tillkänna, att den och den beryktade predikanten o. s. v. uppträder på den och den kyrkans predikstol den och den dagen. En här utkommande humoristisk idning, Kikerikit har upprepade gånger från predikstolen blifvit utpekad och förklarad, om ej precist i kyrkans bann, dock få gelfri, men Kikeriki? låter sig ej förläras och är ytterst populär, och detta med rätta till följd af sitt qvicka innehåll, såval hvad skrift som träsnitt beträffar. Majestätsbrott är här i landet ej att leka med; en rusig tiggare kom för kort tid sedan i gräl med en steyrisk krogvärd, hvarvid värden förevitade honom hans tiggareyrke, hvarpå tiggaren svarade att det vore :ngen skam att vara tiggare, det kunde ju hända hvar och en att blifva bragt derhän. det kunde hända sjelfva kejsaren.4 Detta ord stod honom dyrt, han häktades och dömdes för majestätsbrott till flera månaders fängelse. I en följetong förekom nyligen en roman, der i ett kapitel en diktad sjukling beklagar sig öfver att hafva blifvit vanvårdad på ett af klostersystrar besörjdt sjukhus. — föjjden blef åtal, process ech några hundra guldens plikt för förnärmelse mot klostersystrarnas sjukvård. Herrlig tryckfrihet! PBoyard. tvist i