Aftonbladet – 4 april 1862, sida 3

teet BLANDADE ÄMNEN. Ingen tren är längre säker Af alla vexlingar, som denna på rörelser så rika tid medfört, torde knappt någon i högre grad förtjena uppmärksamhet än den, som i dessa dagar timat i dvergarnes rike. Tom Pouce satt ännu för kort tid sedan oanfäktad på sin tron, som lyckligt trotsat alla revolutioner och kabaler; i godt för hållande till alla främmande stater, erkänd och hedrad af de mäktigaste monarker, trodde han sig allt framgent få föra spiran till dess han allernådigst täcktes afsomna, och likväl ser han nu en usurpator bemäktiga sig den krona, som från. vaggan tillhört honom. Den falska och ostadiga allmänna meningen vänder sig, såsom alltid vid sådana tillfällen, redan mot den nya stjernan, en obskur arrendatorssonfrån Manchester i SE vid namn Georges Washington Nutt. H. m. Nutt är såsom fenomen betraktad en god tredjedel märkvärdigare att se än den detroniserade företrädaren, ty han är en god tredjedel mindre än denne, Han är född den 2 April 1844, och fyller således snart 18 år; men han är knappt så många tum lång som han räknar år. I afseende på själsförmögenheter står han, likasom Ng er 1 allmänhet, icke litet öfver de legitima hufvudena, och han har också den fördelen framför många af dessa, att han fått en ganska vårdad uppfostran; enligt hvad trovärdiga personer försäkra, skall han bland annat tala franska mycket korrekt både hvad uttal och ordställning beträffar. Hans far befinner sig också i förmögenhetsvilkor, och det tar i sjelfva verket icke efter hans beräkning att lilla Nutt skulle bestiga dvergtronen; men de industriella Cavourerna gjorde honom så frestande tillbud, att han slutligen icke kunde motstå. Först kom en och tillböd sig att tillförsäkra soaen en civillista på 5000 dollars om året; men innu var den hederliga arrendatorn orubblig som romaren Fabricius, om hvilken det berättas, att nan icke lät guld inverka på sig. gg kom :n man och sade till Så mg Jag ger Georges 10,000 dollars om året, sörjer för hans ofmässiga underhåll, lemnar honom vinsten af le skrifter jag ämnar utgifva till hans förherrigande och skänker honom behöriga mikroskoniska ekipager med förspann. Detta var för nycket för romaren i New-Hampshire, och han amtyckte. Det är väl ötverfiödigt att tillägga, utt den lycklige underhandlaren var den verldsperömde Barnum, hvilken åter här, som så ofta örut, kunde söga med Cesar: Jag kom) jag såg, ag segrade! en snillrika yankeen erar m som premierminister hos h. m. konung Nutt, om står i begrepp att resa verlden omkring för tt låta hylla sig... Hvad Tom Pouce angår, så påstås det att han fordrar ersättning för sitt förorade rike och har anmält sig som kandidat till tronen i Mexiko. — Pa silfverbröliops-fest. En Iysknde bal nställdes nyligen i:stora operans salong i Berin; alla Berlinertidningar inbjödo publiken till densamma. Ett äkta par i en liten preussisk stad fästade sin uppmärksamhet på denna festighet, som just skulle RR rum samma dag som 25:te årsdagen af deras äktenskap inföll. Silfverbröllopet kunde ej firas rg menade bruden, än med en resa till Berlin att der deltaga i den praktfulla operabalen, der så många angdomsminnen och kärlekstriumfer skulle välsörande uppfriska sinnet. Ce que femme veut, iew le veut, säger ordspråket, och brudgummen sick in på förslaget. Man reste således till Berlin, tog.in på Hötel de France, beställde till rotellet hårfrisör och modehandlerskor och gjorde sig i ordning att qvällen. derpå deltaga 1.den präktiga balen. Klockan 7 kom vagnen, föratt ifhemta paret, som dagen till ära hade gifvit n liten middag. för några. slägtingar och der nan smort kråset med fin mat och fina viner. Klockan 8 kom paret i närheten af operahuset — n ofantlig fil af vagnar var uppställd, ingen äck dock köra fram förr ön turen kom. r middagarne brukade paret vanligen taga en niddagslur och väntan, som blef mycket läng, nbjöd att följa det gamla bruket på denna högvidsdag. En half timma derefter kom deras vagns tur. Fem vagnar fingo: tillåtelse att köra Tam på en gång Brudparets kom först. En akej i grannt livrå öppnade va; rren, sprang lerpå till nästa vagn och då alla fem vagnslörrarne blifvit öppnade, kom lakejen tillbaka uill första vagnen, läste hastigt igen dörren och vefallde kusken att genast köra sin väg. Denne korde nu tillbaka hem till Hötel de France igen, körde vagnen in i vagnslidret, spände från hästarne och gick till hvila. Mot morgonen, en rimnme förr än brudparet skulle hemtas igen, började gårdens alla invånare, hundar, kattor och höns, att hålla ett förfärligt oväsen. Folket väcktes tidigare än vanligt, och då man skulle särmare undersöka orsaken till oväsendet; blef man ej litet förvånad öfver att höra häftiga rop från vagnslidret, som var igenstängdt. Det var silfver-brudparet, som till sin stora förskräckelse vaknat upp i vagnen i lidret, der bröllopsfesten således blifvit firad, i stället för på balen i operahäset. a