Aftonbladet – 4 april 1862, sida 2

en lista skulle kunna insamlas åtminstone så mycket som kostnaden för en såbskriberad middag på Djurgården den 1 Maj, ett belopp, hvarmed man i detta fall skulle kunna uträtta gauska mycket. Prof. Palmstedt upplyste äfven att han inhemtat, det statsbidrag icke vore att påräkna, ivarföre det beslöts att man skulle söka anskaffa medel venom frivilliga sammanskott, börande bestyrelsen gå i författning om för ändamålet erforderliga åtgärder. Af ett prof. Palmstedts yttrande erfor man, att han är utsedd att i London å Sverges vägnar såsom juryman deltaga i expositionsalstrens bedömande: — Från Garibaldis besök i Milano berättar en korrespondent: Den 25 Mars besökte generalen den ryktbare Manzoni (en aflItaliens utmärktaste författare i vår tid och som mäktigt medverkat till enhetsidens lifvande och utveckling). Garibaldi hade aldrig sett honom förr. Oaktadt sin höga ålder gick den store författaren ned och mottog Garibåldi vid foten at trappan. tJag känner mig obetydlig när jag befinner mig tillsammans med en af de tusent (som gjorde tåget till Sicilien). Ni kan då föreställa er mina känslor när jag står inför deras ahförare, sade Manzoni. Jag har endast gjort min skyldighet, svarade Garibaldi. i När Garibaldi tog afsked lemnade han fanzoni en bukett af violblommor. Tack; sade Manzoni; de skola blifva ett dyrbart minne för de få dagar jag kan ha qvar att lefva. Alla menniskor i Milano Hade kort förut blifvit djupt upprörda af nyheten att en af de tusen, vid namn Razzaddro, hade gjort slut på sitt lif för. att undgå det rysligaste elände. Garibaldi blef häftigt griper af denna händelse. Den 25 Mars erhöll han följande bref från en rik milanesisk patriot. General! Jag anhåller att ni ville draga vexel på mig till hvad belopp och under bvilka omständigheter söm helst så att vi ej må få en gång till upplefva en sådan händelse som med den olycklige Razzadoro. Delfinoni. 3