Aftonbladet – 2 april 1862, sida 2

deruti, om ej hennes far kommit henne til hjelp och hållit Bessys händer. Det var ett stormigt uppträde detta — en skarp motsats till den frid och ordning, som vanligtvis herrskade i denna boning. Fader och dotter i strid med det barn de upptagit, frukostbordet i oordning, omkullslagna stolar, eldgaffeln på mattan, gubbens hvita rock sönderrifven på axeln, och boken, det olyckliga upphofvet till all denna oreda, lågande i spiseln! Bessy sted ändtligen i trädgården och morbrodern i dörren, blek af vrede. tKom inte in igen, — hör du? — våga dig ej in förr än du ångrar din häftighet och elakhet samt är beredd att med ödmjukhet bedja om förlåtelse af den, som så-länge ansett dig för sitt eget barn. En timma eller ett par derute skall kanske kyla af dg. Mery räckte Bessy hennes mörka halmhatt öfver fadrens axel. Och här är din hatt, elaka barn. Matthew kastade hatten efter henne, men Bessy var redan ute ur trädgården och ett godt stycke på strandvägen. Hon förkyler sig, till döds, i dag som det är så kallt, sade Mary halthögt. 3 Ailldeles inte, snäste fadren; Chonspringer ett stycke så länge hon orkar och 8edan lugnar hon sig och ångrar sitt uppförande. För fem år sedan bade hon ett dy. likt anfall, mindre häftigt kanhända, ty det onda, som vi strida emot, Mary; växer med henne, och det kommer att behölvas mycken kraft för att krossa det. Han kramade sin hatt i handen vid dessa rd och satte den i ett högst bedröfligt skick på hufvudet. s Skicka Henne öfver med min middag, som vanligt, Mary.