Aftonbladet – 22 mars 1862, sida 3

Bessy fortfor stt utbfeda kläderna på bu-. skar och gärdesgårdar i när-eten,. och när bon slutat. lyft2 hon vattenämbaret. på hufvudet och började att vandra hemåt hvarvid hon snart upphann främlingen, son: linkade på andrassidan och. skrattande bac henne leta rätt på morbrors tobaksförråd. Bessy rodnade vid-denna uppmaning, stannade ett ögonblick; men fortsatte sedan sin väg med ökad hastighet, så att hon upp nådde boningshuset fulla tio minuter före sin följeslagare. Men också hade följeslagaren gifvit sig god tid, satt sig att hvila ett par. gånger, stannat föratt sträcka på sig och gäspa, samt promenera så sakleligen som möjligt. Nå, hvar. är onkel. Calverlon, Bessy?? frågade han slutligen. Här finns ingen onkel CalvertonX, svarade en skarp röst bakom Bessy, ohh Marr Davis: bleka profil visade sig bredvid kusinens solbrända, rosiga anlete. cAh, jag ber om ursäkt! God morgon min fru — Bore da, om detta uttryck är lämpligare för tid och fattningsgåfva — Bore da ! Jag talar engelska, sir, var det allvarliga sväret. Välsignelse öfver det engelska språket, som: har trängt ända hiti dessa -bedröfliga nejder! utropade-vandråren, medan han slog sig ned på bänken på förstugubron och började fläkta med sin felbhatt, som om den varit-en solfjäder. SVarmt i dag, min fru.4 Ja, sir.C En sådan här varm, torr dag är något ovanligt här i Wales, kan jag tro, anmärkte han, Chur det regnade förra veckan! Oekså höll jag på att få frössan. Men det här är verkligen en behaglig utsigt, tillade