Aftonbladet – 22 mars 1862, sida 3

fråga arbeten, hvilka vi knappast skulle trott hafve.banat sig. väg ssåslångt utom Norden; som till -Seinens stränder. Hr Bi är uppenbart lifvad af en sllvarsam föresats att blifva något mer än blott dilettant i etudiet ef de nordiska språken ochlitteraturerna .— ban sbesöker: också dör närverande Danmark och ämnar sig längre fråm på året till Sverge— oelv vi tro oss altså kunna helsa honom som enh ny ung kralt, färdig att, som propogatör i sitt fädernpesland af den skandinaviska Nordens. vetenskap och vitterhet, ställa; sig: vid: siden a de andra franska litteratörer, t. ex. Beouzon leDucoeh Geffroy, hvilka i sednare tider gjort. oss så-mångensgod tjenst genom uttrfästa dem franska publikens ögon på de Kitterära Töreteelserna här i Norden, liksom vå vär historia och våra politiska förhållanden. De ifkamlingen. intagvua norska sägner äro inalles 17,: de finska äro 5, de-öfversatta noreka visorna 7: Dessa eednare tåga sig omekligt litet kuriöst ut i fransk vers, men sodan. deri har blifvit ganska noga bibehållen och det förefaller oss, som hade förttaren till och -med i trohetensintresce tagit på sitt samvete en och annan liten nd mot den franska versifikationen (han känner sjelf att:hanstcke räknar så noga med jen eller annan hiatus?, .oaktadt.:som man vet, den franska poesien eljest iidenna punkt är ytterst nogräknady. En af dessa visor är icke i strängare mening fölkvisa, utan är tagen ur Björnstjernes ?Arne?; den låter på franska ganska egendomligt: Ingerid de Sillegjord Ne possedait argent ni or, Mnis tne petite eoiffare Sans ornement et sans doublure etc. etc. etc. Hr Beauvois är: sekreterare vid en ?S0cit I Ethnographie? i-Parisi hvars verksamhet hittills företrädesvis omfattat österländets antiqviteter samt Amerikas, men för hvilket samfund nordiska förhållanden och ämnen dock ej tyckas vara alldeles främmande, -att.döma af-en liten not i det föreliggande arbetet; hvaris det upplyses att en norsk folksaga varit förut öfversatt och