Aftonbladet – 22 mars 1862, sida 3

ns neg tr Arn Je TR gen ö, som Tulständigt beherrskar floå General Polk hade befallt separalisttrupperna att, före utrymmandet af Columbas, upprifva skenorna på Mempbhis-Ohiobanans Den af separatistgeneralen Price kommenderade rebellbären i Missouri hade dragit sig tölbaka till indianområdet. Tidningen Raleigh Register är af den åsigt n, attedet skulle vara ett brott att.ej tillså attiden närvarande tidpunkten är det dystraste ögonblick! som södern upplefvat. It sedan börjanaf kriget, samt uppmanar olket att kämpa till sista man. DESPERATA VITTERATURTIDNING. i irehåll: Skandinaviska biblioteket i Rom. — Skandinaviska folksånger och folksagor i Frankrike — Ny upplaga af Johnstons Hvardagslifvets kemi — Danskt bokhandelsnyut. — Liueraturoch konstnotiser. Det skandinaviska biblioteket i Rom. Det är bekant, att i Rom, liksom på åtkilliga andra ställen i utlandet, svenskar, :suskar och norrmän, som der vistas, sluit sig tillsammans till en skandinavisk föreung, hvilken anskaffat sig en egen lokal, står öppen för i Rom vistande skandin: ch der skandinaviska tidningar och tidskrifer Käållas tillgängliga, för hvilket ändamål iväl Sverges och Norges som Danmarks egering medgifvit nämnde förening ett års:et understöd. Detta bidrag af allmänna medel. kan icke räcka till att underbålla föreningens bibliotek och att förse det med ayare svenska, danska och norska skrifter ler skompletterå: detsamma inom de fuck, uom hvilka det till tjenst för skandinaviska sonstöärer och resande, som någon tid vistas i Rom, borde vara någorlunda väl försedt. Hvar och en inser lätt, afhvilken vigt :et måste vara; isynmerhet för konstnärerna, :t undersin vistelse i Rom icke vara stängda srån begagnandet af fosterländsk litteratur, amt tillika att konstnärer på sina studieresor icke kunna släpa, med sig egna biblioicker. Då det emellertid är få personer från värt land, -eom en längre tid vistas i Rom, utan. uppsättningen af dervarande skandinaver oupphörligt förändras, är det äfven naturligt, att de enskilta personerna i föreningen icke kunna i någon väsendtligare grad kontribuera till. åvägabringandet af ett nåsot fullständigare bibliotek. Detta bibliotek har sitt ursprung från ett. kandbibliotek som danska konungen Christian VIL förde med sig till Rom under att första längre vistande derstädes, men vid sin hemresa q rarlemnade hos den danska konsuln i nämnde stad. Bednare hår det blifvit förökadt genom gåtvor af enskilda skandinaver, men på de sista åren har det icke fått nå zon tillväxt. Till följd af en framställning, som vi nyligen mottagit från skandinaviska föreningens iiRom bibliotekarie, med anhållan att vi måtte verka för föreningens syftemål, och med anledning uf de uppmaningar, som nyligen varit synliga i dånska och norska blad, taga vi oss härmedelst friheten uppmana svenska förläggare och enskilda. personer att lemna bidrag af böcker till det skandinaviska bi blioteket i Rom. Lämpligast äro naturligtvis arbeten uti vitterhet, historia, arkäologi, estetik, konsthistoria 0. 8. v. — Den uppoffring, som en förläggare genom en sådan gålfva gör, är ringa och han kan derigenom bidraga till att göra den svenska litterataren och sina egna värderikare Törlagsartiklar kända för danskar och norrmän. Redaktionen af Aftonbladet vill föranstalta en sådan sänrning af-böcker till Rom i midten af instundande Maj månad. De förlägsare, som till densamma vilja bidraga, torde ill redaktionen aflemna förteckning på de böcker, som de äro sinnade att gifva och enskilda personer, som vilja lemna några böcker, kunna inlemna dem å Aftonbladskontotet vid Mynttorget. Förteckning öfver 18 lemnade bidragen skall sedermera införas i Aftonbladet. pj Skandinaviska folkvisor I Frankrike. Om en af en yngre fransk litteratör mr E.: Beauvois nyligen utgifven. volym ?Contes populaires de la Norvege? meddelar Skandinavisk Gazett? följande: Hr Beauvois,-som: förut utgifvit en öfversättning på franska af hvad a isländska sagor förekommer om Nordamerikas upptäckande af skandinaver, har häri ett slitet band samlat åtskilliga öfversättningar af. norska sagor (efter Asbjörnson, Moe. Aasen) samt af några norska folkvisor. tillika med några finska sagor, -hvartill. har ytterligare lagt ett par franska lolksägner (från Bourgogne) som prof på hvad af dy: ik; folktradition förekommer äfven. inom de franska. -landsorterna. Öfversättningen är samvetsgrann och synes tillräckligt vittne om alt br B. gjort sig ganska förtrolig met våra nordiska. idiomer. Icen inledning om folkpoesien i allmänhet ådagalägger hr B. dessutom en ganska vidsträckt . bekantska) med hela vår såväläldre som nyare littera wur ochhvad dit hörer, och han tyckes til: och med hafva funnit tillfälle till att rådsrt ta RTR Bessy fortfor ätt utbreda kläderna på buskar och gärdesgårdar i när-eten, och när