Främlingen hvisslade sakta med bekrymrad min. SAnda förbi boningshuset der?4 frågade ban slutligen. Ja, förbi min morbrors hus.? Röker morbror, Jenny?? Mitt namn är inte Jerny, sir.4 tHvad kän det då vara? tBessy Calverton.? Jaså — nå, röker r orbror, Bessy? Säg dag ch Jag ger dig en half penny.? a. Den utlofvade penningen slungades skickligt ofver till andra stranden och föll ned vid Bessys fötter. Hon upptog den från marken och betraktade den med.:en. viss tillfredsställelse innan hon. gömde den i fickan af sitt lilla rutiga förkläde. . 4Korta räkningar och läng vänskap! — morbror röker, det måste således finnas tobak i huset — hallelujah !? Bessy såg upp helt förvånad öfver denna slutsats: det sita ordet-var henne välbekant ehuru hon aldrig hört det uttalas i denna ton. Mary Davis hade -sednast i går lärt henne en psalm medimångethallelujah uti, och hon hade sjungit den samma morgon, mer än en gång. Bessy var intresserad af denna nya figur i den hvardagliga: omgifningen.-— det-var ändå något ombyte, någon sysselsättning för tankarna. Denne unge man hade des utom ej ett allvarsamt, surmulet utseende; hans näsa var ej heller hvass, hans stämma var ej hård och oböjligsoch han var ej karg på småleenden. Han måste säkert vara en stor syndare, som kunde skratta så mycket, och se så belåten ut Men: gByndare ; voroj ju godt och aladi. sällskaps. hop önskade. inom. sig alt vt hade funnits några syndare i Abes rogv..d,