Aftonbladet – 22 mars 1862, sida 3

testamenterades för tre år sedan tillika med fa.miljens.stamhus och-deri-befintliga korlstsketter af Cosimo Buonarotti till staden Florens; Det har nu visat sig, att denna qvarlåtenskap är vida betydligare än man trodde. Bland annat finnas deri nära 300 bref af Michael Angelos egen hand; men vida större är antalet afsådana 8 elser, som äro ställda till honom af:konstnärer, statsmän och andra namnkunniga, perso: ner. Tyvärr föreskrifver en punkt iofvannämn-: da testamente, att hvarken handskrifter eller : skizzer få offentliggöras; myndigheterna ega dock att besluta rörande denna punkt. — AbbE Domenech har nyligen utgifvit ett arbete med titeln: Voyage pittoresque dans les grands deserts du nouceau monde. I Domenech finher man en förening af två menniskor, en missionär och en skribent, af hvilka den förre frambraägt öch inspirerat den sednare; missionärens apostoliska verksamhet har gifvit honom stoff till intressanta arbeten, Såsom prest h:r han genomrest ofantliga landsträckor och lefvat i förtrolig förbindelse.med folkslag, som äro okända i fn civiliserade verlden, hvarföre han varit i tillfälle att på. ort och ställe förskaffa sig nya och pålitliga upplysningar, I ofvannämnda arbete uppträder han på en gång såsom historiker, etnolog, geograf och arkeolog; han beskrifver landskapen, ruinernä, städerna, sjöarne, bergen; han berättar om traditionerna och vidskepelsen, om säpnerna och plägsederna, om jordens alster och djurriket, om civilisationens hjelpkällor och nuvarande tillstånd. . Så föres läsaren af en upplyst vägvisare omkring i Nordamerikas vildmarKer, till Texas, till Nya Mexiko, till öknarne mot sydvest och itot öster, till Kalifornien, till mormonerna och till de stöfa prairierna. Ber Iskrifningarne åtföljas af teckhingar, hvilkas ut srande :visserligen lemnar åtskilligt öfrigt att nska, men som slå an på sinnet genom den jovanliga och mycket karakteristiska natur de framställa. — Drottningen af Saba af Gounod uppfördes den 28 i förra månaden för första gången ipå stora operan i Paris. Upnettningen var lysende, men musiken uppfyllde ej de förhoppsingar man gjort sig om densamma; melodiken var bred, obestämd och enformig; det fattas henne en bestämd karakter, djupt uttryck, originella och goda motiver. Andra akten i operan hade blifvit utstruken af farhåga för eldsvåda till följd af den sceniska handlingen. — Sedlighetenpå de franska teatrarne handhafves nu par ordre de Moufti. -.Grefve Walewski, som har uppsigt öfver teatrarne, har utfärdat hya instruktioner, för att förädla dem; han har varnat direktioner, författare och teaterskräddare, och hotar med stora åtgärder, peur relever le niveau du theätre. Alla anstötligheter, som skulle kunna såra den allmänna Te Ben sköla untlanrödjas. Att detta herrskarebud skulle kunna trnå det afsedda eller kanske blott låtsade ännamålet, derpå tror ingen. Det låter som en et på den ädle grefvens afsigter, då direktionen ör Cirque Impårial triumferande annonserar, ätt ået lyckats henne för det nya feeristycket CRöthomago finna tolf damer af den meststllsynta tkönhet, hvilka skola föreställå de tölf timmarhe: arbetstimmen, danstimmen, sömnen, midhatten, uppstigandet, förströelsetimmen, herdestunden o. 8. v. Dessutom komma, enligt äffischerna, 150 fruntimmer af ovanlig skönhet att uppträda. : — Don Juan i Spanien. Morarte mästerverk tyckes hittills ha varit alldeles okändt för spaniorerna ; åtminstone uttalas i Madrids tidtingar den önskan, att Don Juan måtte der uppföras en gång. Tidningarne söka derjemte eter bästa förstånd upplysa allmänheten om arbetet och kompositören. — Feniciska fornlemningar. 1 Kalawarda, ej långt från hufvudstaden, på ön Rhodos,-ha feniciska grafvar blifvit upptäckta. Den engelske vicekonsuln på Rhodos, hr Billiotti, har funnit dem, och genom de af honom och en Br Salzmann verkstälda gräfningarne har en män; våser och ornamenter kommit i dagen. Märk: ake nog träffar mån bland dessa fornlemningar äfven fragmenter af marmorstoder från en längt nyare tid, då Athen hade utsträckt sitt välde öfver Arkipelagens öar. Möjligen harnå. gön jordbäfning blandat alla dessa minnesmärken från förflutna århundraden om hvarandra. — Vendomekolonnen i Paris skall, såsom det förljudes, inom kort förlora sin Napoleonstaty. Man ämnar uppställa densamma i musået i Versailles ochipå endomekolonnen i stället uppsätta eh ny bildstod af kejsaren, men icke i den välbekanta drägten, utan i en romersk triumfators kostym. :— En teaterskandali Lyon. Edmond About, hvars Gaötana blef uthvisslad på Odtonteatern ; Paris, ville göra ett försök dermed i Frankrikes andra hufvudstad. Men han kom här ur askan i elden. Ty orsaken till denna opposition, hvilken, såsom bekant är, utgick från studenternä, nemligen skalden Laprades afsättning från hans professorsembete, hvartill man med rätt eller orätt anser About vara upphof, måste der göra sig dubbelt gällande, enär den afsatte just tillhörde fakulteten i Lyon. About sjelf var närvarande vid försöket att uppföra hj ee ty längre än till ett försök kom det ej. dan innan förhänget gick upp, hvisslades och väsnades det, och då sjelfva uppförandet begynte, uppnådde umultet en otrolig höjd. Men ännu otroligare var den käckhet, hvarmed författaren betedde sig inför dessa bevis på ogillande. Han gjorde grmaser åt publiken och tog, trots hvisslingarne af sahske 2000 personer, fram en liten flöjt, på hvilken han båste af alla krafter. En hagelskur F Kpplatn apelsinskal och hvisselpipor blef svat på denna utmaning. Äfven emot detta an:!l satte About ett. stoiskt trots, och represenationen fortgick, likväl utan att man kunde uppfatta ett enda ord. Under de tre sista ak:erha sjöng folkmassan den bekanta Marlboroughnelodien till texten: Gaötana est morte, mirontontortonm mirontaine:4 Xeddelande till den sig s. k. Korrespondens från vestra Helsingland, rörande Vestra Helsinglands Trävarubolag. IDA ahmärklnintmAar on I mon KÖ oc MAR