damälsenligaste sättet för åstadkommande a; en jordbruksstatistik, enär detta ämne redar utgjort föremål för samtlige hushållnings. sällskapens behandling. Deremot beslöts att fem nya frågor skulle tillsändas bestyrelsen med framställving och desammas an. tagande. Formen för denna åtgärd föranledde en diskussion om votering. Åtskilliga ledamöter ansågo med akademiens värdighet icke. öfverensstämmande, att till mötets bestyrelse öfverlemna rättigheten att antaga eller förkasta berörde frågor enär — såsom kongl. sekreteraren Odelberg uttryckte sig — de allmänna landtbruksmötena voro akade: mien underordnade?, och betviflade hr Odelberg derjemte att den lemnade valfriheten tillförene i likartade fall egt rum, hvilket dock, efter. det akademiens skrifvelse till sista landtbruksmötets bestyrelse blifvit uppläst, ådagalades. Vid anställd votering, huruvida formen för eller ordalagen i akademiens skrifvelse skulle undergå den förän: dring som hr Odelberg m. fl. yrkat, förkastades detta yrkande. Särskildt yrkade landshöfdingen grefve Liljenerantz, att den aflandtbruksmötets bestyrelse framställda frågan rörande behöfligheten af vägunderhål Iningsskyldigheten: skiljande från jordbruket skuile utgå, enär om den frågan redan så mycket både talats och skrifvits, uten att något resultat dera! vunnits, hvari hr Odelberg instämde. Professor Arrhenius åter ansåg att frågan alltför gerna kunde qvarstå och diskuteras, enär dock med tiden åsigterna kunde utbildas till förmån för reformen. Beslutet blef att framställning om frågens uteslutande icke skulle göras. Till premier vid oftsnämnda landtbruksmöte skulle dels anslås redan beviljade 4500 rdr samt dessutom vid förra mötet icke disponerade 1500 rdr, hvarom framställning till K. M. skulle göras. Vid anstäldt val till ledamoti akademiens landtbruksafdelning erhöll kongl. sekreteraren Nathhorst 27 röster, brukspatron von Celsing 4 röster och brukspatron F. Björkman 1 röst. Sedan f. d. statsrådet grefve Mörner anmält att akademiens hedersledamot hr Edv. Nonnen aflidit, uppläste hr Nathhorst en vacker. skildring af den aflidnes utmärkte verksamhet och förtjenster. Då denna minnesteckning blir tillgänglig skola vi meddela densamma. — I sammanhang dermed anmältes att akademiens direktör, dess afgångne och närvarande sekreterare jemte fem at Nonnens elever utfärdat en inbjudning för insamlande af reedel för uppresande af en enkel ininnesvård på Degeberg öfver Nonnen Akademi.ns ledamöter beslöto, på direk: törens framställning, att anlägga fjorton dagars. sorg i anledning af hr Nonnens bortgång. Intendenten Juhlin-Dannfelt redogjorde för de af utsedda komiterade ånställda försök med olika spantnålstorkningsapparater, och professor Arrhenius likaledes för åtskilliga af magister Bergstrand gjorda iakttagelser vid den å Ultuna förlidet år inrättade försöksanstalt — till hvilka fedogörelser, som voro af synnerligt intresse, Vi längre fram jorde återkomma, då de i akademiens tidskrift blifva intagna. Den mjölk, som från experimentalfältet kunde afyttras, hade dagligen blifvit hitförd uti ett af major Gussander inventeradt särleles ändamålsenligt åkdon. Men under de lagar då kölden var starkast hade ett litet slager bildat sig i de kranaf som å mjölklaskorna voro anbringade, och afrinningen rade derigenom försvårats. Denna olägenet hade sedermera blifvit afhjelpt genom n särskildt kobstruerad särdeles ändamålsnlig kran, hvilken af intendenten Juhlinrannfelt förevisades. Till akademien hade professor Andersson flemnat en samling väggtaflor, konstruerade och för den botaniska undervisningen, och veslöts att för denna gåfva skulle särskild acksägelseskrifvelse från akaderien till proessor Andersson aflåtas. arv