Aftonbladet – 14 mars 1862, sida 2

rikets ständers banks sedel å 1000 rdr rmt Litt. W. n:o 30,497, utgifven den 3 Jan. 1859. — Rörande folkskoleinspektionen inom södra delen af erkestiftet skrifver n insändare fill Upsala-Posten : Insändaren af dessa rader, som är boendeisödra delen af erkestittet, har haft tillfälle inhemta underrättelser om inspektionen från flera församlingar, och sammanstämmande har yttrats belåtenhet med densamma; ehuru på många ställen icke för inspektören saknades skäl till anmärks ningar. I.den församling t. ex., der insändaren är bosatt, hade inspektören anledning att vid visitationen framställa den frågan: är detta skolhus?4 — ett sådant här kyffe. Vidare sparades icke antnärkningar öfver skolmaterielen, som befanns i däligt skick och tillika högst otillräcklig. Barnens skolgång, som enligt tillkännagifvande var den mest ojemna inspektören under sin resa fått kännedom om, gaf honom anledning att allvarligt uppmana så väl skolstyrelse som närvarande föräldrar och målsmän att hvar för sig och äfven gemensamt arbeta på förbättring härutinnan. Frukter af inspektionen hafva ock redan börjat visa sig, som kan synas af följande: Presterskapet har skärpt fordringarna i afseende på kunskaper hos de barn, som anmält sig till nattvardsläsning, sä-attode, som-icke egaer: forderliga kunskaper, hafva blifvit hänvisade till skolan. Förut har tillgått så, att de barn, som varit underlägsna i läsning, hafva, genom presterskapets medgörlighet, likväl fått följa de: öfriga barnen och på det sättet slutligen läst fram sig, som det kallbs; ehuru de förorsakat större möda för presten och tidsutdrägt för de mera försigkomna barnen. På detta sätt hafva just de, som skolat befordra, i stället motarbetat skolgången, men den nyssnämnda åtgärden verkar troligen så mycket, att icke hädanefter en så oförlåtlig vårdslöshet får göra sig gällande i förlitande derpå att barnen under nattvardsberedelsen skola få lära hvad de bort inhemta uvider skolgången, hvilken blifvit försunimad genom liknöjdhet och sjelfsvåld hos-sådana föräldrar, hvilka icke förmå inse nyttan af skolundervisningen i sin helhet. Vidare såsom en följd af inspektionen har från erkebiskopen genom vederbörande kontraktsprost ankommit skrifvelse om en s. k. gällstämma, då fråga förekommer om afhbjelpande af ålla de brister. som vidläda ofvannämnde skola, såvälh vad sjelfva lokalen beträffar som i öfrigt allt hvad till skolaa hörer. Utan inspektionen hade säkert nyssnämnde åtgärd ännu i många år fått räknas bland de fromma önskningarna, men en-god början till mågot bättre är nu derigenom åstadkommen; ty troligen hafva till alla församlingar, der brister befunnits, utgått enahanda skrifvelser, och förmodligen tillgår på samma sätt i rikets öfriga stift. Insändaren kan icke härvid fördölja att minga med honom hysa den önskan, det K. Maj:t och rikets representanter vid snart blifvande riksdag måtte taga steget fullt ut, så att närmare bestämmes, huru orden tjenliga rum för folkskolan och tjenlig bostad för lärarent-skola tillimpäs; ty hitintills hafva dessa lagbestämme:ser på många ställen i högsta grad bhfvit misstydda, och så länge godtycket fir utgöra den ritning, hvarefter skoldistrikten bygga ochunderhålla sina skolhus, kunna dessa på långt när icka allestädes blifva fullt ändamålsenliga, hvarföre, tyvärr; på många ställen finnas:sidana lokaler och i öfrigt samma bristfälliga organisation som här ofvan omnämnts. — När Dagligt Allehanda eva dagen berättar, :dtt ett fullständigt förslåg till -brottsmålslagt lärer vara utarbetadt af hans excellens justitiestatsministern friherre de Geer, med tillkalladt biträde af justitieråden Berg och Carleson, :expeditionschefen Dreyer och revisionssekreteraren Rabe, hvilken sistnämnde kommer att inför högsta domstolen föredraga ärendet, och när Posttidningen derpå upplyser ätt friherre de. Geer alls icke utarbetat något fullständigt förslag: till brotitmålsiag, utan att det förslag, som till högsta domstolen blifvit aflemnadt, är det redan vid 1844 och 1848 års riksdag af regeringen framlagda förslag, som n ed afseeride på sedermera antagna. partiella förändringar blifvit omredigeradt-af revisionssekreteraren Rabe; — så finner Dagligt Allehanda detta icke utgöra något beriktigande, utan endast en bekräftelse på hvad -D. A.meddelat. Vi ärna icke tvista derom; men frukta att Dagligt Alehandas referent i detta tall torde bli i det närmaste ensam om sin mening, hvilken utan -tvifvel beror. på den hänryckning, hvarmed lan på förhand omfattar allt hvad han tror vara utarbetadt af justitiestatsministern. Vi kunna för öfrigt tillägga; att JåD. A. berättar, att prof. Rabenius är sysselsatt med utarbetande till föredragning af ett förslag till ny: sjölag, så är äfven detta i så måtto oriktigt, som föredragningen af ifrågavarande förslag, som jemväl är tryckt, redan en eller annan vecke pågått i högsta dömstolen. — Östgötha. Correspondenten, som i sitt sednaste nummer börjar en utförlig redogö