Aftonbladet – 12 mars 1862, sida 3

Om Berzelliplatsen. Tm Redaktionen af Aftonbladet. För icke längesedan påpekade undertecknad det erbarmliga skick, hvaruti denna hufvudstadens enda nya plantering underhålles. Såsom lämpligaste sättet för den många alpar djupa och feta, men alltför lösa jordmånens förbättring föreslogs då, att ett lager med lerjord (öfversta matjorden på lerhaltig botten) skulle påföras, detta omgräfvas med öfversta ytans nuvarande jordmån, derigenom solstrålarnes förtorkande kraft förtagas, och fuktigheten sålunda kunna bibehållas i jordytan; alldenstund det ej allt hitintills varit möjligt att få ditlagd vattenledning, hvilken skulle ha gjort lerjordens påföring öfverflödig. Detta enda sunda förfaringssätt skall bestämdt gillas af hvarje tänkande jordbrukare. Men Stockholms stads -drätselkommission tyckes ej erkänna dessa grunder, eller om en ej förstår sig på dylikt, ej heller vilja göra sig mödan att rådfråga en praktisk jordbrukare; ty se här huru man i stället förfar med denna plats. Från en grundgräfning tätt invid platsen apptages en jordmån bestående af klapperstenar, grus, ruttna sopor och allehanda illaluktande beståndsdelar, eller precist samma jordmån som förut redan finnes på stället, men i ett af luftens inverkan redan förbättradt skick. Denna till största delen oförmultnade smörja påföres till en half å en hel alns höjd. När vårsolen börjar sticka på denna för luften ej törut utsatta blandning kan enhvar ana, hvilken helsosam at mosfer kommer att utveckla sig, och Ber2zeliiplatsen torde då återigen kunna göra skäl, om ej för sitt gamla namn Katthafvet, så något liktydigt, På sådant sätt skall man behandla ett tobaksland, ej en gräsmatta der fuktighet i ytan, fasthet derstädes och befrielse från vatten i botten äro de hufvud: sakligaste vilkoren. Man har ej ens gjort sig besvär att bortplocka klapperstenen och annan bråte, detta lärer väl blifva en stadskassan drabbande särskild omsorg i vår; men till den tiden, huru ser detnu ut? Förfärligt! En sopbacke kan ej vara obehagligare att skåda. Äfven om detta utseende ej kommer att räcka länge, så är redan nog att det tillåtes endast ett par dagar eller törhända veckor. Hvarje landtman vet derjemte att Jord som upptages från ett större ti än högst en halt aln, ej är bördig förr än luftens syre fått sönderdela henne. Gräsväxten lär på våren således ej bli så öfver sig skön, och inträder torka, så kan mycket lätt jordäl genom fermentation petrificeras, ett förållande som inträffade vid anläggningens verkställande, emedan det redan då begärda lerlagret ej kunde anskaffas till följd af kostnaden, kubikalnar ler-matjord kostar neml. omkring 25 öre kubikalniu pgräfning och transport från någon afstränderna invi saltsjön, således 1250 rår. Detta likväl under vilkor att jorden finge anskaffas från någon staten tillhörig nr; ty svårligen lär en egendomsegare vilja afstå god jordmån, om ej möjligen i utbyte met gödsel. Undertecknad påyrkar i allmänhetens intresse att den nu påförda onödiga kompositionen återigen bortföres, och 6 å 7 tums god ler-matjord, tagen någorstädes i jordytan till högst 8 å 12 tums djup, i stället anskaffas, och att vid den bliltvande omgräfningen jorden ytterligare befrias från den mängd sten och bråte, som vid krattningen kommer i dagern, på det att gräsytorna ej skola komma för högt upp öfver gångarne, och dessa då, i stället för högre liggande vägar, på hvilka man kan vandra torrskodd, blifva lägre liggande diken, hvilket sednare redan nu genom påfyllningen af sopbackar är fallet. Det skulle ej heller skada om iplantering och utgallring på behöriga ställen i vår ändtligen kunde försiggå. Stockholm den 10 Mars 1862. Knut Forsberg.