Professor Renans första föreläsning i Colldge de France. (Forte, fr. gårdagsbladet.) Hi I frågan om industri, uppfinningar, materiel förkofran, stå vi obest igir tor förbindelse hos de semitiska folken. Våra egna stamfolk uppträdde icke med tycke för det beqväma eller för handel; de voro sede! samma, tappra, krigiska, ömtåliga om sin frihet Och sin heder; de hade sinne för näturskönhet, voro tärdiga till uppoffringar och skattade många andra ting högre än lifvet. Handeln och näringarne deremot idkades först i stort af ett folk som tillhörde semiterna, eller åtminstone talade ett semitiskt språk, nemligen fenicierna. Under medeltiden blefvo äfven araberna och judarne våra läromästare i handelskonst. All europeisk lyx, från fornåldern ända till sjuttonde århundradet, kom ifrån Orienten. Jag sade lyz, men icke konst — det ligger en oändlighet dem emellan. Grekland varicke något lyxens land; ehuru det i afseende på konstsinne och smak står framom hela den öfriga menskligheten. Man talade der med hån om det toma prålet i den store konungens? persiska palatser; och om vi nu kunde beskåda Perikles boning, så skulle vi sannolikt finna den föga beboelig. Jag ägger för öfrigt ingen särdeles vigt på den. na ölikhet, ty ännu återstår att undersöka