Aftonbladet – 10 mars 1862, sida 2

En politisk bankett i Finland. Vi. ha förut nämnt, att det finska utskotets sammanvaro i Helsingfors föranledt en vängd festligheter till utskottsledamöternas ira. Generalguvernören, utskottets ordföande m. fl. Ha redan för dem föranstaltat estligheter, från hvilka några företeelser, ;onade att ådraga sig någon större uppnärksamhet utom landet dock icke försports, ;m man undantager den för de nyinträdda örhållandena i Finland anmärkningsvärda. ;mständigheten, att vid generalguvernören okassowskis fest för utskottsledamöterna äfen tidningarnes referenter af utskottsförvandlingarne voro inbjudna. I flera afseenten betydelsefull, såsom egande hela karak-1 eren af en politisk bankett, var åter den est, som den 25 Febr. gafs för utskottet af taden Helsingfors invånare. Tidningarne perätta Också, att den var ettibland de mest ifvade tillfällen Helsingfors på sednaste tiler upplefvat.. Omkring 400 personer voro amlade i societetshussalen, som i fonden :ar dekorerad med kejsarens namncehiffer ifvanom Finlands vapen; nedanom detta läte man följande vackra devis: Laki kansan sannattlad, som sammanband årtalen 1362 ich 1862. Från jemnt 500 år sedan daterar ig hemligen det finska folkets konstitutioella rättigheter, då konung Håkan tillät finland att deltaga i konungavalet, till hvilset lagmannen från Österlandet Niclis Thufeson åtföljdes af presterna och tolf bönder. Teaterorkestern, som särskildt anhållit att 3 visa sitt intresse för festen genom att vid lensamma utföra musiknumrorna, bidrog i cke ringa mån att göra den lyckad. Den törsta skålen, för kejsar: n, föreslogs if vicekanvslern frih. Munck. Härefter afsjöngs if valda röster Vårt Land? med ackom,agnement äf orkestern. Skålen för gene:alguvernören föreslogs af konsul Frenckell, som uttryckte allas aktning för den man som nu stode i-spetsen för styrelsen och vilken redah frånsen tidigare period för finarne vore en kär bekant. Professor Cygneus föreslog härefter en skål för utskottet, hvarvid talaren erinrade auru många fester, än egnade åt glädjen, än it sorgen öch minnet, som simlat stadens invånare på detta rum; men intet tillfälle hade dock egt den betydelse som detta, dål Helsingfors stadsboer hade det nöjet att ibland sig se personer från olika delar af landet, itojutande sina medborgares förtroende. Skålen besvarades: å utskottets vägnar af ,rofessor Schauman, hvars tal?, säger Helsingfors. Dagblad, ?elektriserade alla sinnen )ch hvars manliga, sköna ord ständigt afbrötos af uthållaude bravorop. Så har en församling i Finländ aldrig deltagit i en talares ord, men. så bar heller icke ofta nåzon finne tälat.? Vi återgifva här en del af detta professor Schaumans tal. Han yttrade bland annat: Betydelsen af denna stund, betydelsen af den1skål nu blifvit oss egnad, står klär för vårt öga, kännes djupt i vårt hjerta. Vi se och känna det mera än väl, att denna fest icke närmast gäller våra i och hg bi Je ersoner, icke våra svaga tillgöranden för det hugvigt a ändamål, för hvilket vi ärö sanilade i denna landets hufvudstad. Nej, vi veta att festen gäller något högt och stort, den gäller det lika glada som vissa Hoppet om det snara annalkandet af den dag, som .så länge utgjort ett det dyraste föremål för det finska folkets djupa längtan — en längtan, som väl länge låg dold liksom en qväfd suck uti ess inre, men som småningom fick luft och gaf g ord, och som hu nyligen, genom vår högsinte och frisinte samt derföre af oss högt älskade monarks dyra och fasta löftesord, öfvergått i ett af hela landet med jubel helsadt vissHetens hopp. Jag behöfver ej säga den dagens damn. Jag vet att i detta nu det namnet står med strålande eldskrift tecknadt för alla Här närvarandes själ, liksom vår ädle monarks namn så står för våra om Det är den landets dag, då låndets män skola komma i verkligt åtnjutande af den i landets lag dem gifna rätt, att sjelfve vara med då land skall med lag byggas: emnt ett-halft årtusende har flytt sedan Finlands folk först erhöll denna rätt i förening med det svenska folket. Så förflöto fyra och ett halft århundrade. Kom så en annan tid; och med den inträdde vårt folk i nya förhållanden. Det kom att styras af regenten öfver ett annat folk än det, livarmed det förut var förenadt: Men det tillförsäkrades om bibehållandet af. sitt dyra arf från den förgångna tiden — sin författning och sina lagar. Sålunda fingo ock i den första ingången af denna Hya:tid blott finska män sammanträda för att rådslå om huru Finland, som ett land för sig, allt vidare borde med lag byggas. Sedan dess har mer än ett halft sekel gått Bort: Om dessa femtio år vill jag nu tiga. På en stund, så rik på ljusa förhoppningar, så rik på ämnen till glädje och tacksamhet, höfves det att glömma, om också under den förflutna tiden icke allt varit så som man det önskat och som det kunnat vara. Hvad vi saknat och hvad vi önskat, det står nu för dörren, och derför firas här i dag denna hoppets glada fest. Professor. Lönnrot föreslog i ett föredrag på finska språket Finlands skål. Vi meddela derur i öfversättning ett par utdrag: Fäderneslandet, yttrade professor Lönnrot, tär ej blott ett tomt ord, såsom de korttänkte stundom vilja mena. Jag erinrar mig här det gamla latinska ordspråket: ibi patria, ubi bene, det är, fäderneslandet är der, hvar man här det bra. Till vår heder ega vi icke ett så dåligt ordspråk på vårt eget tungomål; utan tvärtom Brukade man redan i urgamla tider säga: sitä koira kodiksensa, kusg on ollut yötä kolme (det håller hunden för sitt hem; der han variti tre nätter), hvarmed just antydes den skilnaden emellan Mmenniskan och de ösjäliga djuren, att då bukett eller en fet betesmark utgör desednares fädernesland, den sanna menniskan deremot tänker såsom Wäinämöinen redan fordom uti Pohjola. Då ett oblidt öde hade fört honom dit och an derifrån längtade till sitt hemland, så nmienade Pohjolas värdinna att det nog kunde duga för honom att lefva också i Pohjola under rikligt öfverflöd på både mat och dryck; men dertill svaräde Wäinamöien: kylkehen kyläinen syönti hyvissäki vierahissa öga båtnad är att gästa äfven vid de bästa bord hos andra) och tilläde dertill äntiu dessa Behjertansvärda ord: parempi oömalla maalla juoda vettä tuohisesta, kun on maalla vierahalla juoda tuopista olutta (bättre är i egen hembygd dricka vatten ur en rilva, än i annat land att tömma öl ur silfverkanna). — — — Det yttre värdet är icke af sådan betydenhet; CET I ERP EEE I VTA 2 FIAT FI or 0 -betyee rna MS bt I kr Al tenn pr i rf Sr, a do jr DR -— RM ss -— (4-0 re