Aftonbladet – 8 mars 1862, sida 3

och det kommer nu att i memoirerna meddelas troget efter sin ursprungliga ordalydelse. fr — Nya operor. Den unge E: rare son af den berömda skådespelerskan och direktrisen i Paris, har komponerat en operett: La rosisre de gquarante anst, hvilken inom kort skall uppföras på hans mors teater. — I London pprörea en ny opera af Benedict: The Lily of Killarneyt med lysande framgång, och i Berlin väntas snärft å Friedrich-Wilhelmstädter-teatern ett förstingsarbete af en, såsom det försäkras, synnerligen begåfvad kompoattörs musikdirektören Engel i Merseburg. Hans opera heter Prins Carneval, och texten är bearbetad efter Zschokkes berättelse: Abenteuer einer Neujahrsnacht, — Äfven ett arbete af en italiensk kompositör omtalas. I Brissel skall man nemligen gifva en opera af Chiaramonte, Emilia Galotti, således åter ett klassiskt stycke som gifvit upphof åt en libretto. Förut ha redan sPauste Die Jungfrau von Orleans,; Kätchen von Heilbronn m. fl. andra berömda dramer blifvit.satta i musik. — Propyleerna i Miinchen. De ställningar som hittills i lång tid omgifvit denna praktbyggnad, ha nu ändtligen blifvit nedtagna; och man har numera en fri öfverblick öfver det hela... Konung Ludvigs tanke att fullständiga den s. k. Königsplats mellan Glyptoteket och konstexpositionsbyggnaden, medelst en stadsport, förskrifver sig redan från år 1816; Klenze och Sehwantaler fingo i uppdrag att uppgöra planoen, och samtidigt beslöts, att Untersberger-marmor skulle begagnas till byggnadsmaterial, och historien om Greklands resning och frigörelse tagas till ämne för byggnadens plastiska prydnader. Utgående från idten om en stadsport såsom försvarsmoment, beslöt Leo von Klehze att efter antikt mönster a två torn med deremellan liggande hufvudingång, och då de närbelägna byggnader representerade den romerska och korintiska ordningen, valde han den grekiska hufvudordningen, den doriska. Sålunda uppstod i midten en dorisk portal med en bredare msn mellan två smalare, hvilken liknade Propylgerna i Athen, hvarföre man äfven denna byggnad namn af Propyleer. Skulpturerna Sernå äro dels gafvelgrupper, dels basreliefer; Ludrig Schwenthaler har modellerat dem alla; hvaremot utförandet öfverläts åt hans numera äfven aflidna slägting Xaver Schwanthaler samt andra bland mästarnes lärjungar. Gafvelgrupperna föreställa Hellas, som för segrarne tillbaka till de förlorade provinserna och städerna, samt tKonung Otto på thronen, mottagande religionens, konsternas och vetenskapernas hyllning, hvaremot man på basreliefernå ser momenter ur det grekiska frihetskri; nomfarternas inre väggar äro rikt pryddafmed dekorativa målningar.