Aftonbladet – 8 mars 1862, sida 3

2438 MANDA I DRUG TOR trea 2VI ATLIRATE folkspråk och fornminnen förbundit sig at årligen till vitterhets-; historieoch antiqvitetsakademien inlemna redogörelse för siv verksamhet. Likasom de flesta föreningar af samme syfte, består Nerikesföreningen af ledamö ser, hvilka visserligen ega nog kunskaper och bildning för att kunna uppskatta vigter och betydelsen af våra fornlemningar; men uti det mera specielt antiqvariska kunna deras insigter ej alltid vara fullt tillräckliga. hvadan råd och upplysningar understundon torde behöfvas:). Ått dessa borde sökas hos tkademien, som fått vården om våre fornlemningar sig anförtrodd, ansåg föreningen naturligt, och har derföre beslutat ati ställa sig till efterrättelse de föreskrifter som i dylika fall kunde af föreningen meddelas. öreningen hyser Neger den åsigt, ati det närvarande bandet på det enskilda samlandet af fornsaker utan fara kan och äfven bör lossas, då de enskilda samlingarne alltid förr eller sednare upplösas eller uppgå i de offentliga: Men då genom de-antiqvariska föreningarne en eller flera offentliga samlingar kanske inom samma provins torde uppstå, och dessas verksamhet möjligen kunde utöfva en skadlig inverkan på riksmuseum ), så har föreningen för sin del. och med skyldigt erkännande af den stora I högre vetenskapliga ändamål, förbehållit akademien lösningsrätt till sådana af föreningen inköpta sällsyntare och mera märkliga fornsaker, som kunna fordras för riksmuseets kompletterande. Att landskapsföreningarnes närmaste ändamål, såsom hr Dybeck i sin sista uppsats yttrat, är sjelfanslutning?, och att denna innebär anslutning till landskapets allmoge är ganska sannt, om man blott icke fattar detta ändamål såsom föreningarnes enda; ty man får icke frånkänna dem all vetenskaplig betydelse. Deras naturliga ställning är att vara en mellanlänk emellan det egentliga folket och landets högsta vetenskapliga in stitution i detta fall, hvaraf åter följer att de icke böra så isolera sig, att intet samfund äfven med denna eger rum. En sådan mg af landskapsföreningarnes betydelse har föranledt de stadganden, hvarföre här ofvan redogjorts, och hvilka äfven innebära ett erkännande af det faktiska förhållande, att kongl. vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien är lagligen förordnad myndighet i afseende på våra fornminnen. Hellre än att uppträda emot eller gå på sidan om gällande statuter och förordningar har föreningen fogat sig efter dem och sökt att vända dem sig till godo. Att hennes sjelfständighet -derigenom skulle gått förlorad är svårt att inse, såvida man ej med sjelfständighet menar: frihet att oberoende af samhällets lagar och institutioner handla efter eget godtycke. Annu obegripligare förefaller det, att man kunnat finna något anstötligt deruti, att detta beslut meddelats öfriga föreningar, äfven om sådant skett med öppet tillkännagifven åsigt, att ett närmande till akademien borde bidraga till främjande af enhet och samver kan emellan de olika föreningarne. Så ha det ej: heller i allmänhet uppfattats, och ati någon. förening skulle vara så öfvermodig och sjelfgod; att hon vid erhållen underrättelse om tillvaron af ett sådant förslag icke ens skulle vilja höra det uppläsas?, ha Nerikes-föreningen lika litet kunnat förmoda. som det i verkligheten inom en korporation af bildadt folk kan inträffa. Att gilla eller ogilla det framställda förslaget står ju hvar och en fritt. Nerikes-föreningen hvarken kan eller vill påtruga någon detsamma. Hop har blott velat gifva sin åsigt tillkänna, då frågan gällde ordnandet af en för alla föreningarne likartad och åtminstone i denna mening gemensam verksamhet. Örebro Sörby den 1 Mars 1862. G. Djurklou. — Svenska flottans minnen af Oscar Fredrik ha blifvit öfversatta på tyska af preussiske generalstabsofficern A. v. Etzel, bekant så som författare till ett arbete öfver Östersjön-och: dess kustländer?. Öfversättninger härnyligen blifvit utgifven i Lorcks ?Haus bibliothek?. En litterär tysk tidskrift yttra om dessa Flottengesänge, att de gamla sjöhjeltarne gå oss der till mötes, målade med kraftiga färger och öfverallt råder en manlig, karaktersstark och patriotisk andaX. -.— Fru M:S. Schwartz ?Mannen af börd och qvinnan af folket har nyligen i Leipzig utkommit i en tysk öfversättning af Å. Kretschmar. Deutsche Museum? berömmer arbetet, men anmärker, att framställningen utspinner sig i denna lugna, likformiga, stundom: äfven något breda stil, som fruntimmerna gerna både skritva och läsat. — Det sednast utkomna häftet af norska tidskriften ?For Hjemmet? innehåller blånd ahnat en uppsats om den sednaste undersök ningen af konung Carl XII:s lik, samt aånmärkningar om hans dödssätt, af professor P. A. Munch. — Peruggis memoirer. I Frankrike motser man med. spänd väntan dessa memoirers utgifning; ty Peruggi,.-en corsikan af förnäm börd, hår fordom varit napoleonidernas förtrogne vän och agent. .Det var åt honom, som kejsaren på S:t Helena lät. genom abbå Vignali öfverlemna sitt testamente med föreskrift att i sinom tid tillställa. det hertigen af Reichstadt eller någon af kejsarens bröder. Sedan den förstnämnde dött, lemnade Peruggi testamentet till konung Jerome, ) Hr Dybeck har kallat detta ett öfvyermåttan klent skäl, och så kan det möjligen synas för den, som sjelf alltid vet hvad som bör göras och sålunda icke behöfver andras upplysningar; men för dem, som icke ega en så vidsträckt detaljkunskap, torde det vara giltigt nog. x) Vådan af ett alltför ensidigt samlarenit hos föreningarne synes äfven hafva föresväfvat hr he uti hans första mot Nerikesföreningen riktade uppsats, der han vVvarnande utropar: WTYdens samlarenift i all ära! Må vi i ifråga