Aftonbladet – 8 mars 1862, sida 3

FRE 4 JEN NE en ROS AKTER frneml) BA TERS ERBTSAE -BINABE ARRTISS TENTAN: Madame Staöls vistande i Stockholm. En efterlemnad antekning af Friherrinnan 5. v. Knorring. Är 1813 var jag ett barn; men hvad jag med mina barnaögon då såg och med barnaöron hörde i afseende på den ryktbara fru Staöl, vill jag i korthet omtala. Man hade länge talat om hennes ankomst —— man hade talat, ordat, undrat, fruktat och minst at allt längtat; ty hvarken våra herrar eller våra damer anade något godt if denna öfverlägsna öfverlägsenhet. De rruktade att sjelfva få tiga i alla de socie seter, der hon fanus — — och de förutså20, allt för väl, att ingen sådän kunde hafva minsta anspråk på distinktion, om ett dylikt lagens största lejon der fattades. Stockwlmscirklarne väntade säledes, med gapande nunnar, dens ankomst, som de visste skulle ned ett magiskt trollslag stänga dem alla. Ändtligen hörde man en afton: Nu är 20n kommen. -Hvem? Fru. Staöl! — Ah! Åh, kors! Någon gång frågades: hvad är let för en? och då var alltid någon tillreda att upprepa det lilla eller myckna man visste om henne, hvaraf till mina öron hann ungefär följande: Neckers dotter, gift med an dum svensk baron — författarinna ill Corinna, Delphine, sur IAllemagne — iandsförvist af Napoleon, enka. Stort mera visste de ej; ty hvad de visste, det talade dezomyoch hvad de talade om det hörde jag.