Aftonbladet – 7 mars 1862, sida 3

all edra ögou äro sänkta, måste en konstnärs hjerta och minne för evigt bevara dessa drag. Farväl, farväl, och kom ihåg, att då jag lemnar er, är det straff, jag pålägger mia sjelf, större, grymmare... åter qväfdes hans röst och han skyndade bort med långa steg. Hemkommen, reglade Vandyke sin dörr cch började att gå af och an 1 rummet. tOmöjligt att komma till Triest i tid för ångbåten — kan ej resa på en vecka — hvad skall jag taga mig till i afton?4 — Han såg på sina rakknifvar, de voro slöa och sågade i eggen, han hade spetsat siha blyertspennor med dem, han tog fram sin jaatkmf, den var rostig och betej, han lade rt den. Der låg en tidning, mekaniskt na ce han på den. Åungbåten afgår från iest till Marseille i dag åtia dagar, anlöver — hen slet sönder bladet och fick tag i en biljett, som låg på bordet. Jön biljett? Ah, från madame de Bricquebeck! Hvad vill hon?4 SMadame de Briecquebeck sänder sin komslimang till hennes unge Chactawindian — var nyss fått höra om hans ankomst. Hon nnesluter en biljett till operan; äri sin loge 1.9, skall bevara en plats åt honom. 30ire i ambassadhotellet efteråt. Hvad är det som gifvesi afton? Don Giovanii, med Wagner och Stehiastehek — fördöme letta ziguenarnamn — en bra uppsättning. Jag har till hälften lust att gå. .. Don Juan! Det passar just bra — upplösningen kan må: vända göra mig godt4, och han uppgaf en ljup, stönande suck, Denna afton tyckte grefvinnan Brown vara en ledsäm varelse, som ej hade ett ord att säga. Kl; 10 blef han plötsligen meddel 3am, o Tr