Aftonbladet – 6 mars 1862, sida 2

lysa något om tillkomsten af dessa sedlar? EEE STEN Utrikes korrespendens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 20 Februari. Våra kamrars fysionomi har j synnerligen förändrat sig under de långa ferier, som I togo slut de första dagarne i denna månad. I Representantkammaren är dock ännu icke alideles fullständig;; några dussin medlemmar saknas der, bland andra större delen af Galiciens representanter. De rutheniska böndernå och aristokraterna äfvensom de ET advokaterna ha troligen blifvit uppehållna genom de öfversvämningar, som här. jat deras land inågon tid. Polackarne bålla för öfrigt förberedande rådplägningar sins emellan. De ha, såsom det påstås, en front förändring i sinnet och ämna afstå från den. bestämda oppositionen mot februarikonstitutionen, för att söka för sitt land erhålla så mycken frihet som möjligt. De europeiska angelägenheternas fredliga utseende. hvilket för närvararde: ej är gynsamt för hvarken den ungerska eller. polska emigrationens planer, torde ha haft sitt inflytande på representanten Smolkas och hans vänners planer. Om den polska fraktionen, hvilken aldrig identifierat sig med de tschechiska federalisterna eiler partiet ClamMartinitz och Rieger, slutligen skulle i diskussionen öfver budgeten afgjordt skilja sig från ultramontanerna, tscehecherna och aristo kraterna, kunde majoriteten i andra kammaren bli. betydligt förändrad. Detta tvc kes åtminstone vara hr. von Schmerlings för hoppning, men han hängifver sig också gern: åt optimistiska förutsättningar. Hvad herrehuset beträffar, så ha: de rene eller, rättare sagdt, häftiga feodala der i; viss mån förlorat terräng. Grefve Harblwi: lyckades 1å fram sin interpellation rörand: revision . af konkordatet och sin manifestation mot de klerikala... Den lilla pärshoper, som låtit jemte några konservativa och epskopatet tillgifna personer äfven utnämio liberala, har något bidragit att förstärka de anhängare af februarikonstitutionen, söm fivnas i öfre kammaren. Hvad Konkordatet beträffar, ha tidningarne berättat, att d: romerska hofvet gjort nödvändigheten til en dygd och visat sig benäget att låna si kand till-en revision sf fördraget af den 1t Nov. 1855, hvilket så mycket vedsatt Österrikes anseende i Europa. Vi hoppas endast, att det må. bli br von Häbner oc! icke hr Bach, som får i uppdrag att ur derhandla. med den hel. stolen. Om de; sistnämnde skulle föredragas, vore det lik: så godt att icke röra vid konkordatet, ute lemna sakerna i deras nuvarande skick. Man skulle åtminstone derigenom bespart 083 en gäckad förboppning. i De mot Turkiet gränsande provinserna: och isynnerhet Herzegowinas angelägenhete, börja ånyo väcka uppmärksamhet. På dett: håil skulle händelser kunna komma att timr.7 som vore af beskaffenhet att på våren föranleda. en europeisk kongress lik den, son företog sig att ordna Donaufurstendömene: angelägenheter. Montenegro har. afkast:. neutralitetens mask och bereder sig att altivt sälla sig till insurrektionen. Furst Nikitta af Montenegrochar afskedat insurgerternas ehef Lucas Vuksalovich, som ej ver ett lydigt redskap åt henom, och valt ark mandriten Nikifor Dutsokitsch till hans efterträdare. Chefen för di triktet Grabowo, hvilket i fyraär: utgjort en del af Montenegro har förenat de 5000 man, öfver hvilka ha: för befäl, med de af Nikifor anlörda iasurgenterna. . Denne sistnämnde har börjat re. Organisera partierna i Herzegowina och Su! torina, hvilka provinser han har-besatt, si att det är utom allt tvifyvel, att han ämna: taga dem i oesittning i furstens af Montenegro namn. I den turkiska beskickningen : Wien talas det helt öppet om, att den ottumaniska Porten skall se sig nödsakad att i April rycka iram, för. att qväsa både fur-i Nikitta och arkimandriten Nikifor. Det försäkras, att Fuad pascha härpå förberedt dt europeiska. makterna genom ett cirkulär, son redogör för Montenegros inkräktningar. De kommer likväl amn på, om Frankrike oci Ryssland skola lemns Omer pascha fria hän der att gå mot Tschernagora.. Ryssland: hemliga förstånd med insurrektionen i Tur kiets gränsprovioser hör till komedien, oc! Frankrike å sin sida -har alltid-mer eller min dre öppet beskyddat de montenegrinska fur? starne.. Hvad som ökar svårigheterna fö:! Porten är, ait turkarne al slavisk race i Her ; zegowina. och Bosnien tyckas allt mer oc!) mer erinra sig. sitt nationella ursprung, si att de vilja förena sig med de kristna rabja:! mot de tjenstemän . man skickar till. der från Konstantinopel... Allt: .de-ta.. skall: öke! förvirringen. oehanarkien i. -dessa trakter. Wienerkabinettet-tyckes hoppas, att om-ej europeisk konferens skulle sammanträde i skall. den uppdraga åt Österrike att pacifi ! cera:-Turkiets..upproriska provinser... Mei! detta kommer saunolikt att bero af hvilke. vändning den mexikanska expeditionen ta ger, och frågan huruvida erkehertig Maxi milians kandidatur verkligen skall kunn: åvägabringa ett närmande mellan Österrik: och. Frankrike. ATK SRA ER Rn I kanalen?4 frågade Zambetto. Detta ,ycks verkligen blifva en förträfflig anställ-; ling tänkte han för sig sjelf; Sen smula; vedermöda, det är sannt, men lönen sedan! — Och icke titta in i några göndoler, tilade han högt, i det hän närmade sig fön-, stret, Jag känner igen den der gondolen i: bland tusende, och vid San Marco, der commer just samma båt; damen sticker uti handen igen och släpper hela buketten ij: rattnet. Skall jag springa ned och fiska