Aftonbladet – 28 februari 1862, sida 3

TERRIKE. Den för ett år sedan skapade rikerepresentationen, som erhöll namn af riksråd och som aldrig blifvit fullständig, emedan de ungerska länderna vägrat ditsända ombud, har med några månaders afbrott varit församlad och är det ännu, men är så maktlöst, att det liknar en skendöd. Korrespondenter till utländska tidningar anföra som bevis derpå och tillika som ett bidrag till husets karakteristik, att ledamöterna blifvit bragta till förtviflan derigenom att restauratrisen i riksrådshuset, den s. k. riksråds Clara, ämnar sluta med sin rörelse, enär riksrådet ej har sammanträdt mer än en eller två gånger, och det ej lönar mödan att kredensa buljong och skinka åtlagstiftarne för så litet. Det är också starkt i fråga att hela riksrådet skall följa sin Claras exempel, stänga sina portar och gå hem att sköta sina enskilda. angelägenheter. Dessförinnan har riksrådet dock afgjort en fråga: det har förklarat att jury i trycklrihetsmål ej skall införas förrän jury i alla brottmål blir ioförd. Det enda väsentligt nyttiga, som riksrådet gjort, är att det antagit en ny kommunallag, som visserligen ännu lägger makten i händerna på de stora jordegarne, der sådana finnas, men dock i kommuner med smärre jordegare bör vänja dessa vid sjelfstyrelse. ITALIEN. Garibaldi och Mazzini hafva, hvar och en på sitt sätt, åter utfärdat adresser till italienska folket, hvilza äro betecknande för Italiens närvarande ställning. Mezzini har från London sändt en skrifvelse till arbetareföreningen i Neapel, hvaruti han uppmanar densamma, att vänta den nationella befrielsen blott af italienska nationen och af Garibaldi, men icke af Frankrike; och Garibaldi har utfärdat ett cirkulär till Provedimento-föreningen, äfvensom till de öfriga patriotiska föreningarne, uti hvilket mannen på Caprera uttalar öfvertygelsen, ätt deras till den 9 Mars utskrifna möte skall blifva välsignelserikt, om alla frisinnade föreningar blifva representerade på detsamma. Detta anser Garibaldi för oundvikligen nödvändigt och tillägger derefter: 4I förtroende till det sunda italienska menniskoförståndet afhåller jag mig från hvarje vidare ordande: Med det program, som fört oss till Palermo och Neapel, med de stora principer som uttalades af plebiscitet 1860, kan den italienska revolutionen erhålla ett ärorikt slut. Vore jag ej af särskilda orsaker hindrad, så begålve jag mig sjelf till Genua. Men detta går nu icke gerna an, och sålunda skall jag på Caprera afvakta en tilldragelser, hvaråt jag, likasom hvarje italienare, högligen gläder mig. å Popolo dItaliat offentliggör en skrifvelse från Mazzini, daterad London den 2 Febr:, till universitetsföreningen i Pavia, hvilken utnämnt honom till sin hedersmedlem. Ders-. uti uttalas en djup missbelåtenhet med sakernas gång uti Italien. Han klandrar icke blott regeringens handlingssätt, utan äfven det parti, som, ehuru talrikt och beredt till offer, likväl är oförmöget att höja sig till en gemensam praktisx handling.4 Mazzini önskar, Xatt studenterna måtte, medelst en förening, omfattande alla universiteter, bilda handlingspartiets -heliga falang, och draga lörsorg om, att viljans enhet äfven: representeras af en kassa, som uteslutande egnas åt Venetiens befriande. Vidare uppmanar han föreningen, att ställa sig i förbindelse med arbetarne, som utgöra framtidens huf vudelement. TURKIET. Sultanen har förordnat att finansministåren hädanefter kommer att förenas med storvisirsembetet. AMERIKA. Om Fort Henrys intagande den 6 dennes berättas följande: Anfallet leddes af commolore Foote och striden varade 17, timma. General Tilgham, fästets kommendant, samt den af 60 man bestående besättningen gåfvo sig på nåd och onåd. På unionseskaderns xanonbåt Essex sprang kitteln, hvarigenom 30 )ersoner omkommo. De unionistiska :andtrupperna anlände först då fäktninger vedan var slut. De på reträtt stadda separatisterna förföljdes af unionstruppernas kavalleri. Newyorks handelskammare hade uti en :esolution förklarat, att hvarje skattesystem, om årligen inbringat minst 150 millioner lollars, är egnadt att fylla unionens behof. KINA ocH JAPAN. Om Ningpos eröfrande berättas: Den 8 Jecember anföllo Tai-pings (så kallas det starka parti inom landet, som sedan många ir fört öppet krig mot den kejserliga sty:elsen) staden Ningpo, och dagen derefter utogo de den med. storm utan att möta synnerligt motstånd. Kinesiske guverniren vastade sig med största hast i en båt och ;ekades komma i säkerhet ombord på: ett ranskt fartyg. Den tartariske generalen ick skydd hos engelske konsuln. — Ningos intagande är af mycken vigt. Insursenterna stå nu idirekt förbindelse med uropgerna och kunna lätt få ammunition: Pai-pings ha länge sökt vinna detta ända: nål; förra året anföllo de fördenskull Shansbai; men blefvo tillbakaslagna af den -.ngelsk-franska, garnisonen. Denna. gång yckades det bättre. Engelske amiralen kom