Aftonbladet – 28 februari 1862, sida 3

väga transport; men detta har ej inträffat. Kontrakt om anskaffandet af all behöflig slipers äro uppgjorda, och långa foror med dessa och andra till jernvägen erforderliga trävaror ser man dagarne igenom tärdas genom staden för att på utvisade platser aflemnas bredvid den blifvande banan. Man hyser den sangviniska förhoppningen att inom hösten nästa år skall banan kunna till trafik vara färdig; måhända har man rätt i denna förmodan. ——— — Följande prof på långsamheten i våra rättegångsformer läses i en skånsk tidning: En Drottsling, som blifvit insatt i cell för att undergå ransakning, blef nyligen öfverbevist om sitt brott och skulle vid häradsrätten i Dalby dömas för detsamma. Dock kunde domaren ej fälla domen förrän brottslingens prestbevis anskaffats. Som den anklagade bad att snart fåsin dom och derigenom befrias från cellen, vände domaren sig till en bekant i Kristianstads län, derifrån prestbetyget skulle anskaffas, för att skyndsamt erhålla detsamma. Men den spiken drog icke; hetyget skulle anskaffas på vanlig väg, och då måste domaren vänta med domen. Nu tillsades länsmannen vid tinget att skaffa attesten; länsmannen, för att följa vanlig väg, skref till kronofogden, denne skref om attesten till konungens befallningshafvande i Malmö, som vidare skref till konungens befallningshafvande i Kristianstad ; konungens befallningshafvande derstädes gaf order åt kronofogden, denne dito åt länsmannen, som i sin tur befallde fjerdingsmannen att hos pastor i Åsums församling, en fjerdedels mil från Kristianstad, anskaffa attesten. Så erhölls då denna, men skulle nu passera den vanliga vägen, för att omsider anlända till häradsrätten i Dalby. Emellertid fick den brottslige — här likväl emot do marens önskan — under nio veckors tid sitta i cell, och har nu der blifvit anträffad såsom vansinnig. — Under öfverskrift: En verksam fosterlandsvän, läser man i Norrköpings-Kuriren följande insända uppsats: ör flera år sedan gjorde insändaren en kort sommarresa i Bohus län, detta län så rikt på forntidsminnen och bragder, och uppehöll han sig ett par veckor på Oroust och jörn 2:ne härader, som mången här i Östergötland icke vet af, men som Axel Emanuel Holmberg i sin märkvärdiga historia öfver Bohus län beskrifvit. De ligga emellertid, som sagdt, undangömda och blifva af långväga resande sällan besökta. Öarne utgöra en domsaga och ett fögderi, samt, Jag minnes rätt, af 11 socknekyrkor och 5 eller kapeller i den omgifvande skärgården. XKronofogden bor på bostället Toggestad och under hönom lyda 2:ne kronolänsmän, en på Oroust och den andra på Tjörn; häradsskrifvarens boställe heter Belätteröd. Att döma efter de flera berättelser jag erhöll, är styrelsen på dessa öar utmärkt för ordning, rättvisa och skickligheti sina åtgärder och således mycket omtyckt af invånarne. På ett säteri, Svanvik, gjorde jag bekantskap med en för detta kronofogde på Oroust och Tjörn, hvilken i berörde egenskap tjenstgjort 1 många år och nu var öfver 70 år gammal. Af en gammal vän till honom, på ett närbeläget ställe, erhöll jag kunskap om många den gamle fogdens skrifter under sin långa tjenstemannatid. Så hade landtbruksakademien år 1820 utsatt ett prisömne för den bästa och fullständigaste ekonomiska och statistiska beskrifning öfver helt fögderi i riket; i anledning hvaraf ett sådant blef af honom för Oroust och Tjörn författadt och ingifvet, och hvilken beskrifning erhöll: högsta priset samt blef af K. M:t antaget till det formulär, som alltsedan varit gällande för de femårsberättelser, konungens befallningshafvande skola ingifva till regeringen. Är 182 utgaf författaren denna beskrifning i 200 tryckta exemlar, hvilka af allmogen inköptes. Ar 1827 förattade han en afhandling om hemmanen i Bohus län och de grundräntor som af dem från begynnelsen utgått och ännu utgöras, ett arbete som låg till grund för Holmbergs Bohus läns historia, i hvad beskattningen beträffar, hvilket historieskrifvaren också i sitt förord till andra delen erkänt. Ett fullständigare arbete, neml. sundervisning om Bohusläns hemman till upphof, jordnatur, beskattning och skattebesvär, utgafs i tryck 1848; och för att tilldelas folkskolorna på Oroust och Tjörn författade han straxt derefter en kort undervisning i vetenskapliga ämnen, såsom kosmografi, zoologi, juridisk och kameral-lagfarenhet m. m. Ar 1854 trycktes den mångkunnige författarens utgifna förslag rörande landstats-tjenstemännens antal, utskyldernas förenklade eviterimg samt uppbördskontrollen; och 1854 trycktes hans: framställning om behofvet af: 1. förändring i representationens sammansättning och riksdagsmännens sammanträde på ett rum, och 2. den förändring i kronoutskylderna, att all skatt till staten för hemman skulle utgå efter bevillningsgrund, emedan bevillning, beräknad som sig bör, nemligen af behållen inkomst, innebär en medlande egenskap till proportionär likhet i jordbeskattningen, dermed den nu varande olikheten i grundräntorna, och som tyckes vara en obillighet, kunde undvikas ; Efter kännedom häraf, frågade jag berättaren, hvad slags erkännande en så nyttig och patriotisk verksamhet erhållit af dem det vederbör att uppsöka och belöna den sanna förtjensten, men derom visste min sagesman ingenting att berätta; men tillade att den gamle hedersmannen fortfarande delar sin tid emellan jordbruksskötseln och att med råd och dåd biträda den inom hans fordna fögderi boende allmogen, af hvilken han nästan dagligen är öfverhopad, utan att härföre begära eller emottaga någon den ringaste belöning. Östgöte. m——— vems