Aftonbladet – 20 februari 1862, sida 2

— Från Warberg skrifves den 16:e till Handelstidningen: Så väl hamnen och redden härstädes, som öppna sjön härutanför ligga nu med säker is, såsom det antages, flera mil ut till sjös. Detta föranledde i går e. m. vid fyratiden tvenne lifstidsfångar, som arbetade vid stenhuggeriet utmed stranden, att företaga en ispromenad och sålunda försöka skaffa sig friheten. De märktes dock snart af den närmast stående posten, som gaf eld, dock utan att träffa, enär alståndet var för stort. Soldaten, som var en rask och hurti; kar!, laddade dock ånyo och gaf sig genast efter rymlingarne samt lyckades göra deras försprång allt mindre oeh mindre, tills han slutlien genom hotelsen att skjuta på så nära håll, an nu var, tvingade dem att stanna och gifva sig, hvarefter han förde dem sammä väg tillbaka. Som de snart sågo sig förföljde, hade de afstått från första försöket, att nemligen draga sig utmed strandeu och landstiga någonstädes i närheten, samt taga kosan rakt ut mot Jutland. De antagas med säkerhet hafva varit öfver en half mil till sjös, innan de nödgades vända. Den ene af rymmarne hade underligt nog lyckats skaffa sig ett par skridskor förut, hvaraf han dock, för isens ojemnhet, ej haft någon nytta.