Aftonbladet – 19 februari 1862, sida 3

Creek 0. 8. v. OCariboos guldrikedom upptäcktes; egentlige förstsist!. sommar.— Re: dan i Maj månad börjades arbetet vid-AntlerCreek, då de oöfvade gräfvarne togo fram guld till ett. värde af 200 dollars per man om. dagensEn .man utan andra redskap än en dålig Cvagga, tog 400 dollars på en dag, medan två man icke bättre utrustade vaskade ut 16 uns på dagen: (44!, ). Enhr Smith skördade Bu, I (185 6 sh.) hvar dag. Hans lott gaf i medeltal; 26 till 30 uns om-.dagen.; De s. k. Bench-claimes, som äro belägna ungefär 100 fot: öfver .de närbelägna bäckarne, gifva för hvarje tvaggat 4—8 uns per dag. Få lotter gåfvo mindre än 50—100 dollars dagligen per man.. Hvad som först ingaf så stora förhoppningar, var att landet till.-.hela sin yttre karakter liknar de rikaste trakterna i Californien 1849. Oak: tadt fem fots djup snö ännu låg på marken i början af Maj, Mät mången icke deraf afh la sig. Sedan man till handarbetets besparande konstruerat slussar, som sköljde undan jorden, stegrades den dagliga vinsten till 100 å 500 för hvarje sällskap af 5—6 man. Man tviflade i början på sanningen af dessa berättelser, men snart tillströmmade guldsökare från alla öfriga trakter i kolonien, så att befolkningen i Cariboo före slutet af Mej uppgick till 1400 personer. Till den 9 Juni hade 30,000 dollars ankommit till kusten, och denna dag kommo 40,000 dollars. Vid slutet af Maj måste arbetet någon tid inställas till följd af det starka vattenflödet, som förorsakades af snösmältningen och som förstörde slussarne. . Tillförsel började tryta, emedan vägarne, som äfven annars endast kunde passeras af mulor, blefvo så dåliga att varorna måste forslas på indianernas ryggar. En mycket enkel måltid hos en. Yrestaurantt, bestående af bönor och spickeskinka med en kopp dåligt kaffe, kostade 2 dollars (8 rdr). En tennskål, som är värd 25 öre, såldes för 8 dollars, ioch hackor och spadar för 6 dollars (24 rdr) pr stycke. I tvätt betalades 6 dollars pr dussin. Detta var den enda lyx, som man tillät sig. Utrymmet förbjuder oss att följa korrespondenten i hans skildring af alla måmadernäs tilldragelser. I I afseende på den yttre ordningen anmärker han att i hvarje distrikt finnes en guldkommissarie, som på kronans vägnar sliter visterna :mellan sguldgräfvarne och gifver sin anktion åt de emellan dem träffade. öfyerenskommelser beträffande hvarje lotts storek m. m..-I allmänhet berömmas koloniterna såsom särdeles fredliga och inga brott mtalas. Spelpassionen är den enda som ordrat mänga offer. I