Aftonbladet – 11 februari 1862, sida 3

täckte, dörren; det lyckades-mig att få borttv: I tegel-och att göra en öppning, genomchyilker I jag utan stor svårighet kröp ut. Hvilken fasa Så snart jag kommit ut på ruinerna, öfver skådade jag staden i månskenet: allting låg I grusadt, till. och. med kyrkorna; icke ett end: hus stod. qvar. Gående öfver ruinerna til mitt hem, för att se till om jag kunde räddt min familj, hörde jag, då jag passerade Dor Juan A. Josas bod, röster inunder mig, som ropade på hjelp... Jag kunde ej, gt ifrår dem. .,.Jag-började röja undan gruset. öfve dem .med mina händer och naglar, och ef ter en timmes arbete lyekades det mig rädd två af Josas handelsbiträden. Vi räddade derefter en tredje, som, befann sig längrein och; derpå begaf jag mig-till mitt hem, för att försöka göra detsamma för min familj; Med. mycken svårighet fann jag mitt hus och klättrade upp på ruinerna, ropande min hu; stru och mi: a barn; men ingen svarade. Jag begaf mig då till min sons hus vid plazanj men kunde ej återfinna detsamma, ty alli var en enda hög af ruiner. Don Joså dela Cruz Centeno, som satt på plazan mycke illa skadad, och som, bott i huset bredvid Merceditas, visade. mig hvilket hus som va! hennes. Jag klättrade öfver ruinerna, ror pande på henne, till dess jag uppnådde en? väggen till hennes sängkammare, hvilken stod qvar, men på ett högst farligt sätt lutande mot norr. Jag ropade, och hon -sva: rade mig ur ruinerna. Jag gick omkring, och utan att.akta faran, skred jag till: ver: ket. att komma till henne genom att plocka bort teglet ofvanpå henne. Ensam, förkros; sad i min själ, öfverväldigad at sorg och utan verktyg, röjde jag med mina:.-händer undan teglet och upptäckte min dotters hufvud. Så snart jag förskaffat henne frisk luft och hon sagt mig, att barnet, som hon höll i sin famn, ännu ej var dödt, ropade jag åt! Centeno ått lega några peoner (bärare) eller skicka till mig några andra som kunde hjelpa mig; många kommo, men vågade ej hjelpa mig, då de sågo. den lutande muren som skulle begrafva. oss, alla, om den, ramlade... En enda peon hade medlidande; då han: såg mig arbeta. ensam, och efter två eller tre. timmars. ansträngningar att undanskaffa tegelstenar, fingo vi fram barnet, innan det var dödt, men det blef nödvändigt att skära bort alla min dotters kläder till midjan, och. endast på detta sätt kunde vi rädda. henne illa skadad... Jag har förlo: rat Demitita (hans hustru), min dotter Adela, min måg Emeterio och mina båda tjenare. Afven min hustrus farbror och faster.4 I två dågar hade de af stadens embetsmän, som öfverlefde olyckan, alldeles förlorat fattningen, så alt de ge visste, om de sjelfva lefde och icke vidtogo några åtgärer; branden rasade således ohejdadt och de plundrande fortsatte ostraffadt sin nedriga framfart, Redan var luften. mättad af stanken från de förruttnande liken; de sårade och döende lågo utsträckta på marken isfria luften, nästan helt och hållet utan föda och vatten, NY de vanliga vattendragen voro uttorkade, och landtfolket vägade ej begifva sig till staden, för att. sälja något, så alt det såg ut, som om de få, dem jordbäfninfan oeh; elden skonat, skulle falla offer för unger och pest. Det enda ljud, som-,afbröt den ödsliga tystnaden, var klangen af en klocka, uppsatt af nunnorna på tvenne stolpar på en äng, der de upprest ett altare och höllo daglig :gudstjenst för. de. omkomnas själar. Nio nunnor räddade sig urklostrets ruiner; en af dem banade sig väg ut endåst med hjelp af sin sax efter att i fem dagar -ha varit begrafven. Den 23 Mars sköt guvernören tre unga oxar och delade ut köttet, och den 25 anlände välvillig hjelp. från staden San Juan; dagen derpå skötos sex af de plundrande af några soldater, som blifvit ditsända från San Juan, för att upprätthålla ordningen, och derigenom var det slut med detta onda; samtidigt hade också elden i det närmaste brunnit ut; men allt starkare och. starkare uppsteg stanken at förruttnelsen från de. med :ruiner öfverhöljda: gatorna, så att slutligen sökandet efter nå gra, som ännu kunde vara vid lif, nödtvunget måste upphöra och de sjuka under träden på plazan. föras bort till alamedan, Ty. staden hade blifvit en de dödas. stinkande. stad, och lefvande menniskor kunde ej :dväljas i-dess atmosfer.. Erde Så förflöto de dystra dagarne... Lyckligtvis är regn en sällsynthet i Mendoza, och ändock dogo hundratals sårade af brist på föda och lämplig skötsel; men snart kommo från alla håll välvilliga -bevis.på medlidande: och sorg, först från :San. Juan, derefter tvärs öfver Anderna från Chili, vidare från San Guis och Cordova samt slutligen frikostigt bistånd från centralstyrelsen i Parana och och från det långt aflägsna ..Buenos. Ayres. Skjul uppfördes-och inreddes-till hospitaler. läkare och :kirurger täflade. med hvarandra i ifver att hjelpa och rädda; så att slutligen många af de döende återfördes till helsa och styrka, och dessa erhöllo penningar tili sitt uppehälle under tillfrisknandet. Men de flesta af dem stego upp från sina sjukläger, ndast föratt finna:sig .beröfvade allt; allt staden var förstördt, knappt fanns den mark 1var, på hvilken husen fordom stått. Ännu : slutet af April fortforo jordskalfven; vanigen föreföllo två eller. tre sådana hvarje lag, enligt hvad en. engelsk resande; skre: len 22:.7Jag skrifver detta i ett.skjulymer det är alldeles remnadt, och ena -gafvelv har ramlat; två gånger har jag sprungit pt. Som lälta jordstötar fortfara två eller tre sånger om dagen, fruktar jag. alt rucklet RR — ögonblick hennes dötters ianlete men det