Aftonbladet – 11 februari 1862, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Rådhusrättens afdelning för. tullmål. Åtalet mot sjötullsinspektionens föreståndare, Vi meddela i anka skriftliga genmäle, som advokatfiskal Tham, vid ransakningen i målet sistlidne onsdags ingaf, för att bemöta den: förklaring, som -de tilltalade, .öfverinspektoren Jungstedt oeh kontrollören Svensson, förut afgifvit. Herr advokatfiskalen Thams genmäle som uppläst.s var af följande lydelse: Z Till Stockholms rådhusrätts afdelning för tullDe förklaringar dels. öfverinspektoren . Jungstedt. ensamt, dels Han och kontrollören Svensson gemensamt, afgifvit uti det mot dem väckta åtal för obehörigt tillegnande. af lotter uti underlydande betjenings beslagareoch bötesandelar, har rådhusrätten behagat till mig öfverlemnä, för att i anledning af samma förklaringar inkomma med det yttrande, hvartill befogenhet förefunnes. Uti de mig sålunda delgifna förklaringar hade jag önskat och hoppats få se uttryckt ett öppet ärligt och ångerfullt erkännande at defel, hvarför öfverinspektoren Jungstedt och kvatrollören Svensson nu. stå inför domstol tilltalade, och jag hade önskat sådant desto heldre; som de begingna felen då möjligen kunnat blifva att hänföra till. misstag, men de tilltalade hafva genom sina ag er or gäckat detta hopp, samt genom oriktiga förebäranden sökt bemantla och förnekat de mot dem angifna förfaranden, och härigenom gjort: det för åklagaremakten till en skyldighet att betrakta deras förfaranden såsom förbrytelser, de der af uppsåt tillkommit och derföre böra med all stränghet bestraffas. Då öfverinspektoren Jungstedt afgifvit särskild. förklaring, torde tillåtas mig att äfven först denna bemöta. Att åt stadgarne uti 188 af tjenstereglementet vilja gifva en annan tydning än att öfverinspektoren och kontrollören för de anmärkta åtgörandena, vidtagna i följd af deras tjenster, äro gemensamt ansvarige, tror jag vara blott ett sätt att vilja saken kringgå, helst dessa OD äro af båda tjenstemännen kända, och de deruti varit de mer eller mindre: Skulle nu likväl för advo! atfiskalsembetets förut uttalade och nu äfven vidhållna åsigt om den gemensamma ansvarigheten fordras någon ytterligare bevisning, så hänvisas till k. generalstyrelsens d. 29 Okt. 1840 och 3 Mars 1860-till sjötullsinspektior nen aflåtna skrifvelser, rörande medgifvenrätt.i vissa. fall tilllott utibeslagareoch bötesandelar, utihvilka. skrifvelser. ej talas om öfverinspekrtoren och kontrollören, utan om inspektionen, som derigenomf äfven tillägges en . rättig. het. Obestridligt är väl att om-inspektionens båda föreståndare, utan något vilkor i afseende å deras innehafvande tjenster, gemensamt blifvit tillagda en kontant. förmån, som den. ene eller andre till följd af enskild öfyerenskommelse dem emellan. uppbär först eller: sist, båda. äro pligtige tillse att det dem gemensamt tillagda belopp icke får öfverstiga hvad som. är, bestämdt, detta må utgå direkte af influtna medel. eller från all män kassa. En oriktighet blir det derföre alltid af öfyerinspektoren att vilja kasta.skulden. ensam på kontroHören, samt. tala om. hans åter randen, enär på förevarande fråga kan eller ej. inverka hvilka enskilda öfverenskommelser må hafva blifvit gjorda de. tilltalade emellan i afseende å göromålens fördelning och uppbärande af inflytande gemensamma inkomster i och för deras tjenster. Att någon fördelning i sberörda wenne afseenden ej. blifvit hos generaltullstyrelsen anmäld eller fastställd, är hvad: advokatfiskalsembetet tror sig veta, .och intill sådan fast ställelse visas, är allt .ordande om kontrollörens åtgörande minst sagdt obehörigt, enär det ären af inspektionen, eller en af dess. tjenstemän å inspektionens vägnar utförd handling, hvarom råga, är... Öfverinspektoren kan eller vill väl ej påstå, att, i det afseende. åtalet rörer, kontrollöen batidlat utan öfverinspektorens vetskap och vilja, äfvensom advokatfiskalsembetet har svårt föreställa sig, att då öfverinspektorensförnämsta Miggande är-att hafvärtillsyn-derå, att tullbe