Aftonbladet – 11 februari 1862, sida 2

an med en viss oro fullgjorde sitt omudskap. Han ansåg emellertid, och till töd derföre åberopade åtskilliga kongl. bref ch domstolars beslut, alldeles ostridigt att lomkyrkan är skyldig bygga ladugård och mderhålla nu befintliga ladugårdshus å Helsonabacken, hvaremot domkyrkan icke anågs vara underkastad den: af biskopen yrsade vidsträcktare byggnadsskyldigheten, ty nnars kunde hända att domkyrkan efterrand blef skyldig uppföra den ena Xplattsården efter den. andra på biskopsstolens tora gods. Muntligen tillade konsistoriiombudet, att han, tagit noga kännedom af randlingarne, och ville derföre icke bestrida utt professor Brunii åsigter angående bygg1adsoch underhållsskyldigheten också kunde ga sin riktighet, om, icke. domkyrkan förut blifvit ålagd för husen ansvara. I häradsrättens den 26 Okt. 1859 meddeade utslag förekommer, efter en omständlig :edogörelse för af begge parterna produceade handlingar, hufvudsakligen följande: — )eträffande skyldigheten för domkyrkan, att i Helgonbacken bygga och underhålla åt biskopen sådana hus, som i kyrkans inventasium beskrifvas, ansåg häradsrätten den vara i aolig ordning bestämd, enär domkyrkorådet från samma skyldighet: icke i föreskrifven ordning sökt, och vunnit befrielse; beträffande dernäst huruvida nämnde skyldighet, såsom domkyrkorådet påstått, kunde anses böra upphöra derigenom att domkyrkan bekostat uppbyggande å stadens mark af en invid biskopshuset bt fintlig utbusbyggnad, så och enär denna icke kan anses motsvara de ladugårdshus, som i äldre tider funnits vid biskopens. bostad inom stadens område, hvilka för landtbruket varit afsedde, än mindre dem som å Helgonabacken äro belägna, och vid byggnadens uppförand2 ej heller varit fästadt något i afseende på käranden gällande vilkor af. domkyrkans befrielse från, åliggandet att bygga och underhålla ifrågavarande ladugårdshus, — förklarade häradsrätten det domkyrkan medelst uppbyggandet af nämnde uthus icke anses vara från denna skyldighet befriad, och förpligtade således domkyrkorådet att draga försorg ej. mindre att i fullständigt skick försättas och inredas, med bibehållande af de gamla murarne, de genom branden förderfvade -tre Jadugårdsbyggnaderna, än äfven att å fogdehuset. verkställa nödiga ansedda förbättringar, och -derjemte iståndsätta en derstädes befintlig brunn, allt inom den 1:a nästinfallande Maj, allt vid stadgad påföljd. Deremot ogillade häradsrätten biskop Thomanders utsträckta, af domkyrkorådet bestridda yrkande i afseende på domkyrkans förbindelse att åt biskopen bygga hus.derföre att han funnit för godt odla äng eller betesmark till åker. Emot detta utslag erlade begge parterna vad till Skånska hofrätten, Då domkyrkans syssloman: derom i domkyrkorådet.. gjorde anmälan, beslöt pluraliteten irådet att vadet skulle fullföljas, hvaremot professorn n. v. justitierådet C. G. Nauman fann det ifrågavarande. utslaget lagligen grundadt, ehval anmärkningar kunde göras mot billigheten at den bygghads. och underhållsskyldighet, som, enligt .de af häradsrätten åberopade kongl. bref tydligen åligger domkyrkan med afseende på biskopsladugården å Helgonabacken, en skyldighet om hvars tillvaro professorn ännu mera öfvertygades af kammarkollegii i frågan lemnade vidlyftiga utredaing, hvadan hr Nauman ansåg sig sakna tillräckliga skäl att biträda domkyrkorådets beslut att fullfölja vadet. Skriftvexlingen i hofrätten företer inga nya skäl å någondera sidan, utan består blott af ett upprepande af de argumenter, som vid häradsrätten blifvit anförda. — Uti hofrättens..den 5 Februari gifna. utslag i målet meddelas, att enär, jemlikt 7 i presters skapets privilegier d. 16 Okt. 1723, de å landet. belägna biskopssäten och preebendehemman böra af vederbörande: biskop underhillas utan tillbjelp. af publike medel, samt. obestridt är att ifrågavarande till biskopen i Lund anslagna embetsjord är belägen på landet; alltså och emedan, så vidt upplyst blifvit, några byggnader å omförmälte embetsjord före 1780 icke blifvit för domkyrkans medel uppförda, samt den byggnadsskyldighet, som domkyrkan derefter all gjort, tillkommit på det sätt, .att sedan utrönt blifvit att den ladugårdsbyggnad, som då funnits vid biskopsgården i Lund, af ålder varit så försvagad, att den icke mera genom reparation kunde göras brukbar, K. M:s befallningshafvande i Malmöhus län med biskop Celsius träffat en sedermera af K. M:t faststäld öfverenskommelse, att ladugården på domkyrkans bekostnad skulle flyttas och ånyo uppföras å Helene mark, hvartill. det dugliga af gamla ladugårdshu3en kunde användas; ty och som hvarken härigenom eller genom sedermera gifna beslut blifvit stadgadt, att byggnadsskyldigheten å nämnde embetsjord för all framtid 3 ulle åligga domkyrkan, utan fastheldre antagas måste, att denna skyldighet endast tortfore . sålänge som domkyrkans föreståndare och biskopen gemensamt deråt nöjdes; eller den sednare icke påkallade attvid dess boställsgård i Lund få erforderliga uthusuppförde; — pröfvar hofrälten rättvist, ned ändring af häradsrättens utslag, förklara; let kan numera, sedan domkyrkan, till följd i vederbörande biskops framställning samt behörig myndighets .beslut, åt biskopen vid biskopsgården i Lund uppfört ett uthus, SOFTER ATA SON SIE TERESE STAS AR TTK RR morgonen som ett förfärande hus uppgick