Aftonbladet – 8 februari 1862, sida 3

rr Br at rr a ne ÄR Fi RT kalla vårt systerland, Finland, är oftast längre tider helt och hållet afbruten. Detta gaftalaren anledning att uppmana till en undersökning om en säker uthamn på vår kust; då en ångbåtskommunikation derifrån till en annan säker uthamn: på finska sidan skulle göra en önskvärd förändring i dessa förhållanden. Det kundebereda tillfälle för passagerare att äfven vintertiden kunna färdas dänderna emellan. Talaren förvånade sig öfver att man under ett så upplyst tidehvarf som det närvarande kunde nöja sig med en så usel och ofta afbruten kommunikation som den nu existerande, och att man gjort intet hittills för att åstadkomma en förSön Ja Han önskade varmt och lifligt att en OT ning måtte :ske och nödiga medel-beredas, Kapten Byström bad få upplysa, att han beseglat Östersjön under alla månader af året, utom Februari. Specielt ville han nämna, att han år 1854 hade afseglat med en kol-last till Sveaborg strax före jul och återvände lyckligen till Sandhamn den 4 Januari påföljande året. Östersjön var då allveles ren för is, äfvensom hela skärgården fram till Waxholm, der man dock måste föranstalta om uppsågning af en is ränna till Stockholm, som kostade vid pass 9000 rdr rmt, eller ungeför 3000 rdr pr mil. För att betäcka kostnaden äf denna ränna, uttaxerades å lastegarne, såsom han ville minnas, 4 skiling pr lispund af lastens vigt. Om hamnen vid Nynäs och dermed förenad jernbana då hade funnits, ansåg han att kostnaden för upptransporterandet af varorna fallit sig vida billigare jän den kostsamma rännan. an beskärmade sig ej då ur mensklig synpunkt öfver försöket att förlänga sjöfarten in på vintern, utan det fick ad oanmärkt och för vinnings skull. -Man etalade nemligen i frakt för en tunna stenkol 5 rdr rmt från Stockholm ti!l Sveaborg (en vä som tal. tillryggalade på 30 timmar) och vid hans återkomst erbjöds honom :i banko hvad han förut erhållit i riksgäld. Dessutom hade ett annat handelshus i Stockholm kring den 21 Jan. lastat ett fartyg med stenkol och derföre bekostat extra ut-isning från Djurgården; men då :mellankom den stränga vintern och omintetgjoride hela företaget, som skulle hafva lyckats, om man haft sina upplag liggande vid Nynäs. Detta hade visserligen varit ett undantagsfall, men sådana kunna möjligen flera gånger inträffa. Vidare ville han, såsom ett bevis att det i Febr. och Mars månader ofta nog är lättare att navigera Östersjön än i April och någon gång i Maj, då den invid kusterna fjettrade isen kommer i drift, anföra, att år 1843 anlände omkring jultiden kapten Boman med sitt förande fartyg till Kattegat, der han hade att utstå svårt väder och stärk köld. Han qvarlåg en tid i Helsingör under Januari månad år 1844, men till följd af ordres från rederiet afseglade han i början af Februari. fimötte det herrligaste väder, säg icke en enda isflinga under sin seglats och hade ej behöft berga ett bramsegel, då han den 15 Febr. anlände till Landsort. Tal. erinrade att man vid ett föregående möte diskuterat om ångbåtars förmåga att forcera is. Han hade sig bekant, att ERE Esaias Tegnår en gång gått igenom 12 tums is. Detta var dock en följd af fartygets egendomliga konstruktion, som gör att det under sin starka fart ör upp till en del på isen och bidrager genom sin tyngd att nedtrycka densamma. an anförde äfven ett färskt exempel på ångfartyrs för måga att sönderbryta is. Ån ER Sten Sture hade i sistl. November månad före sin sista resa till Stockholm varit infruset i Gefle. Genom sammanpackad drif-is vid Gefle å, hade uppstått 17 och på några ställen 18 tums is: Konsul Rettig, ångbåtens verkställande direktör, hade för detta ändamål låtit uppsåga en liten ränna, tillräcklig för Sten Sture att kunna få full fart. Der fasta isen vidtog vår 10 tums kärnis, men på några ställen hade genom hopackad drif-is bildats ända till 17 tum tjock is. en aftog sedermera gradvis ända ut till den s. k. Skansen, der öppet vatten kd Företaget lyckades, ehuru aSlen Sture erhöll trasiga skof lar, men dock ej värre än att den kunde dermed fortsätta resan till Stockholm. Det beredde en välgerning för en mängd fartyg, lastade med spanmål från Ryssland, att uppkomma till Gefle och en hel möngd fartyg derstädes, som sålunda kunde utlöpa genom den en gång gjorda rännan. Med anledning deraf att uppgiften vid ett föregående möte, det sjöfarten från Gotland under de sednaste femton åren blott inalles 17 månader varit stängd, bemötts med den supposition att det blott varit mindre fartyg för kust fart, eller kanske för fart öfver till Oland, som uti Februari och Mars bedrifvit denna sjöfart. ville talaren, sedan 15 år borgare i Wisby, upplysa att icke så förhöll sig; ty exporten var trä varor och ibland osläckt alk som afskickade: till norra Tysklands hamnar, och då ibland be hofvet tidigt på året var stort utomlands, fingc ofta gotländningarne bättre betalt för en sämre vara, än man sedermera vid sjöfartens öppnan: de fick för norrländska produkter, ehuru varande af bättre qvalitet. Just detta genom tidigare FE Slutligen ville talaren erinra om ett förhållande från just den närvarande tiden: Den 14 sistlidne Januari afseglade från Messina kapten Gollcher med briggen La Valette, med destination hit till Stockholm. Efter talaren: förmenande ansåg han 2månader icke vara nå gon kort Tesa, men om nu kapten Gollcher verkställde denna resa på 2 månader, ehuri talarer kände La Valette vara en god seglare, borde han anlända omkring den 14 nästk. Mars. Har hemställde till församlingen hvad fartyget di skulle företaga sig här. Med denna stränga vinter trodde talaren att intet öppet vatten vore att emotse före medlet af April. Man måste då köra lasten landvägen från Härhamra till Stock: holm med dryga-kostnader; Funnes då uthamr vid Nynäs och denna medelst en jernbana före: nad .med Stockholm, vore. förhållandet helt annorlunda, och behållningen på en sådan resz sannolikt större. -Man skulle kanhända invända att. frukt vore lyxartiklar;. men. om man ville: vara. sträng, skulle äfven. socker, kaffe och tå kunna: anses för lyxartiklar; men tror man vä att någon här vill derföre afsäga sig deras bruk? Han. anmärkte dock att en sådan last.som La Valettes ej allenast består af sydfrukter, utan I äfven af många andra handelsvaror. : Major Öhman hade. sett en författare i Dagligt Allehanda betvifla huruvida en jer. bana till Nynäs kunde vara ) nyttig i militäriskt hänseendexIngen punkt är verkligen så vigtig och så utsatt för anfall som Södertörn, men om en jernbana genom denna ort blir anlagd, kan den i händelse af fientligt anfall i nödfallmycketlätt F göras oduglig, och-å andra sidan kan den vara till stört gagn; emedan man på den kan föra fienden trupper till mötes. . Talaren ansåg banan således i militäriskt hänseende:hafva flera fördelar:än olägenheter. Bankokommissarien Kolmodin fenmölde å löjtnant :Sandebergs svar, att det icke varit hans I: mening att förorda hvarken den ena eller den andra hamnen, utan endast att visa behofvet af en noggrann undersökning förrän man be-Å stämde sig för endera. DE af Ve Sandeberg åberopade bevisen hade egentligen ej innehållit ännat än att vid uppgifna tider isen vid Härhamra varit så och Så tjock. Om sjelfva Nynäshamnens beskaffenhet hade de icke innehållit någonting, och två af de åberopade personerna i orten. hade sjelfva till talaren upp