Aftonbladet – 8 februari 1862, sida 2

diat, i ändamål att i Holland, Belgien m. fl länder studera konsten att medelst vallanläggningar och vattenuppfordringsve lägga älversvämmade och vatten marker. De mycket omtalta dyrbara vallanläggningar, som för sänkningen i fråga skulle erfordras, lära, efter hvad sakkunnige män anse sannolikt, komma att i kostnad motsvara ungefär hvad terrassering afhalfannan mils jernväg skulle, på tjenlig terräng, erfordra. Således ingen halsbrytande affär! Hushållningssällskapet har bestämt att årets landibruksmöte för länet skall hållas i eller vid Nora. Önskligt vere att detredan många gånger, äfven i tryck, framlagda förslaget om dessa årsmötens hållande i Örebro måtte gå i verkställighet. Att de särskilda gillesmötena hållas i olika orter, vid den ena eller andra stora egendomen; det är godt och lämpligt. Men ett länsmöte, hvilket, om dermed skall vara något bevändt, ej kan afslutas på en enda dag, skulle tvilvelsutan göra mesta gagn, om det hölles i länets hufvudstad. Det kunde då ställas i sammanhang med en mera storartad uppvisning och försäljning af åkerbruksredskap, landimannaprodukter i allmänhet, kreatur o.s.v. Tjenlig jord för profplöjning, grunddikning m. m., kan alltid beredas i stadens grannskap; och om mötet utsträckes till flera dagar, kan man alltid föranstalta eftermiddagsutfärder till en eller annan egendom, vare sig i grannskapet eller till och med på längre alfstånd, der jernvägsförbindelse: eger rum. Måhända skulle man snart nog finna skäl att bereda en ständig bazar för landtmannaprodukter — en lokal för uppvisning och försäljning af allt hvad ländtmannaindustrien har att lemna på marknaden. Kommer, såsom troligt, en trädgårdsförening i verkligheten till stånd, och ej blott på papperet, så kunde en uppvisning och försäljning af frukter och andra trädgårdsanstalter dermed förenas. — De flesta lundtmän inom länet hafva esomoftast affärer, som fordra deras personliga närvaro i Örebro, och antagligt är att sådana länsmöten i residensstaden skulle bättre än de hittills på skiljda ställen hållaa komma att motsvara afsigten med dylika: en möjligast talrik samling deltagande, för: ömsesidigt utbyte af erfarenhet, rön och produkter. Jag nämnde nyss länets tillämnade trädgårdsförening. Inbjudningslistor, undertecknade af flera länets mest inflytelserika män, hade utgått i mer än 300 exemplar. Af dessa hade ej fullt 90 listor återkommit, med en sammanräknad teckning af ej fullt 700 aktier, alltså, då aktien är ställd å 10 rdr, ej fullt 7000 rdr. Hushållningssällskapet-har ytterligare tecknat 100 aktier (1000 rdr rmt). Alltså inalles ej fullt 8000 rdr: tecknade för en så vigtig angelägenhet — en i sanning futtig summa! Det är dock icke så-illa som det ser ut; skulle t. ex. Fellingsbro sockens vackra exempel — att, utan afseende på enskilda personers teckning, för kommunens räkning taga 10 aktier — vinna efterföljd i alla länets socknar, så är mycket vunnet. Vi hafva hört bittert klandras att flera af länets på penningar och inflytelse rikaste män teccnat endast småposter, mera anstående en välbergad hemmansbrukare: än en magnat, som ej får förglömma att -4la noblesse oblige, särdeles der samhällsställningen är förenad Men detta klander tydlig mån vara obefogadt eller förhastadt. Man har så ofta sett huru en önskvärd teckning för allmänna företag misslyckats, just till följd deraf att någon lifligt intresserad person öppnat teckningen med en så betydande summa, att efterföljande, som hvarken kunnat eller velat följa i exemplet, låtit afskrämma sig från allt delj tagande. Ur denna synpunkt har det säkert varit väl beräknadt af de rika män, som öppnat teckningen, alt de tecknat eljest anmärkningsvärda små summor, i sannolik beräkning, att, sedan listorna återkommit, i mån af behof tillöka sin teckning, mihända med en nolla efter den ursprungligt tecknade siffran. f Och vill man företaget, nog behöfvas vida större tillgångar. Det är godt och väl med en nitisk och duglig styrelse; utan penningar kan dock föga uträttas. Mindre än 50 å 60,000 rdr rmt kapital att börja med, är alideles för litet. Inköp af jord, jordens beredning och grunddikning, aflöning åt trädgårdsmästare och drängar, uppförande af de allra nödvändigaste byggnader, allt kräfver kapital, och under de första åren är ingen afkastning att påräkna. Tänker man sig derjemte att inrättningen i sin fortgång bör vara betänkt på meddelande af undervisning i allt hvad till trädgårdsskötsel hörer, såväl åt blifvande trädgårdsdrängar och mästare, som åt dem, hvilka egna sig åt folkskolelärarekallet; så finner man lätt ått betydande summor kräfvas: Men saken förtjenar onekligen en förskottsuppoffring at penningar och tid... Om man besinnar den ekonomiska fördelen af en allmännare utsträckt rationel trädgårdsodling — utsträckt ända till egare af mindre jordlotter och omfattande både köksoch fruktträd — så inses lätt hvilka ofantliga summor som på denna väg dels direkt kunna vinnas, dels indirekt besparas. Och hvad en allmännare spridd håg en make.af edra händer? Ni tror att jag skall underkasta mig er i ett ämne, som ei hlott säller if eller död. utan heder el