Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 2

STOCKHOLM ticnx 7 Febr. E Nytt möte på Stockholms börs i Nynäs-frågan. Med anledning af den i tidningarne of fentliggjorda kallelse till dem som intresserade sig för utredning af frågan om Nynäsbanan, hade ett zanska betydligt antal personer i går afton samlats i lilla börssalen. Professor Palmstedt, hvars namn stod främst bland inbjudarnes, öppnade mötet med några inledande ord och föreslog de närvarande att anmoda justitiekanslern v. Kock att såsom ordförande leda förhandlingarne Då de närvarande allmänt instämde i dette förslag, förklarade sig br v. Kouch icke vilje undandraga sig att efterkomma den uttryckte önskan; han hade visserligen icke haft till fälle att göra sig så förtrogen med frågan. som han såsom ordförande borde vära, mer han skulle söka att åtminstone med opartiskhei leda förhandlingarne. Ordet lemnades derpå först åt löjtnant H. Sandeberg, som yttrade: Förslager om jernväg från Stockholm till en lämplig uthamn hafva flera gånger varit å bane. men måst öfvergifvas, då man till ändamålets vinnande dels valt olämplig hamnplats, och dels funnit större eller mindr2 svårighet att utföra en a sanläggning å den mellan ändpunkterns Iggan e terrängen. fEStockholm med sin 4 månader om året hämmadc sjöfart måste emellertid, för att icke redan vid dette års utgång nedsjunka till en stad utan all kom meroiel betydenhet; dels för transitobandeln och isynnerhet för möjligheten att drifva en väl ord nad utrikes sjöfart, samt Vleripenosm kunna täflz med landsortsstädernas på sednare åren mycket uppblomstrande handel, befria sig från den långe och besvärliga passagen genom skärgården samt på samma gång från den alltmer öfverhandta for bristen på lämpliga magasinsplatser. Dei derföre naturligt att uppmärksamheten fort farande riktas åt detta håll, och man bör hafvs anledning hoppas, att ett förslag, som är utför bart utan några egentliga svårigheter och lofva: de bästa resultater, bör blifva föremål för allmännare intresse: Demest i ögonen fallande fördelarne för Stockholm af en anläggning, sådan som denna, äro nästan oafbruten sjöfart, den förträffligaste ne derlagsplats, besparing af tid, nedsättning i nä stan alla handelsomkostnader, lätt tillgänglig: sommarnöjen och badort i en naturskön nej: samt underlättande af fördindelsen med en för hufvnadstadens proviantering högst vigtig trakt. Då likväl mina åsigter i ämnet äro temligen allmint kända, tager jag mig friheten att utur et: bref från n person, hvars verksamhet bör gifv: hans ord någon vigt, nemligen hr kapten Carl sund, meddela några denna sak rörande yttranden och NpRrarangnr. Hr kapten Carlsund sä ger i sitt bref bland annat: Våra inre kommunikationsleder hafva vunnit en stor utsträckning. Allt hvad vi kunna pro ducera och hinna färdigt kunna vi om sommaren transportera på våra kanaler, insjöar och floder samt jernvägar till kusten för att derifrån obehindradt exporteras; men icke så om vintern. Denna lägger hinder ivägen för sjötransporterna oth någon gång äfven för jernvägstränerna. Vi hafva upplänat stora kapitaler för att bygga jernvägar och för att underlätta transportersa inom landet; vi hafva ock nedlagt oerhörda summor på feraprakets förbättring samt på fabriker, såg: verk och mera dylikt. Genom dessa kapitaler har ock vårt RR samt vår fabriksindustri tillvuxit betydligt och troligtvis kommer produktionen att ännu mer tilltaga. I följd af klima iska förhållanden är tiden emellan skörden och vintern, eller den så kallade hösten, kort, och alla landtmannens säljbara produkter hinna vanligen ej att tröskas, transporteras och exporte ras på denna korta tid. Frakterna stegras om hösten oerhördt just i följd deraf att be.ofvet at transportmed!en då är så stort. Dessa hinder örorsaka att en stor del af landtmannens öfverAg måste stanna inom landet antingen i ans eget förråd eller 1 köpmannens magasiner, ler den kostar ränta och magasinage, under det utt kapitalet ligger overksamt. Då våren komner hafva redan mera aflägsna länder, såsom Donaufurstendömena, Ryssland och detinre Ameka, otta fyllt det behof af säd, som under hö-!