Aftonbladet – 6 februari 1862, sida 3

kyrkan. Denna. stora byggning ramlade utåt, och hundratals , andäktiga, som nyss stigit upp från sin bön, under hvilken de ågopå knäcpå marmorgölfvet under dömen — krössades och. begrofvos under de väldiga murarne. t z Köpmannen,. utkastad på. gatan från sin egen dörrtröskel, finner en plötslig: dödunder sitt eget nedstörtande hus. Hans hustru, som då kanske går öfver gården, kastas ll marken, men slipper undan med några små skråmor. Hennes barn voro alla inne i huset; hon är ensam i. verlden, barnlös och enka. iGuvernören -undkommer nästan genom ett underverk ; han följer af artighet en gäst ut;på gården, hans hus ramlar bakom honom, och. gästen. begrafves i porten, men värden slipper undan, så öfverväldigad af jaga, aft han på flera dagar icke kan uträtta någonting. Mera rörliga män undfly, nen så snart den första förskräckelsen lagt sig, drifver dem deras lifliga energi tillbaka -Iför att rädda dem, som ännu kunna stå att idda. Så framdrogos många vidlif, hvilka go inkrapna i vinklar och vrår, bildade af rjelkar, som hvilade mot fallna murar och kyddade platsen inunder. Somliga äro oskainde, de flesta svårt krossade, och många ha fått armar och ben afbrutna. Skyndsamt framdragas de sårade och döende tjogtals ;ch hundratals djupt ned ur grushögarna och: jäggas under de skuggiga träden på plazan och alamedan, till dess slutligen denna stora promenadplats, stadens stolthet och stället uti hemta frisk luft, blir ett vidsträckt sjuknas under bar himmel. Och: nu, när månen går ned vid midnatt, anlände skaror af ;vlk fråncförstäderna. För att lemnarbistånd id barmhertighetsverket? Nej. Deila frami, döfva för ropen på hjelp af de sårade ch döende vid deras fötter; de komma för ut gräfva upp ruinerna med spadar och Åierospett, endast i. alsigt att plundra. De sräfva sig ned i hvad som en eller ett par immar förut var handelsbodar och magasiaer, de bryta upp pulpeter och kassakistor, i hvilka penningar förvarades. De gräfva sg. ned i salonger och lyxfullt möblerade oudoirer och skynda. derpå,: lastade med byte i penningar, gyllene prydnader, ädla stenar och dyrbara tyger, till sina låga träkojor i förstäderna, som uthärdat jordbäfnin en. Sedan. detta blifvit gömdt, skynda de i de. tjocka mörkret tillbaka för att fortsätta sitt hjertlösa värf. Ett-eldsken bryter sig mu genom mörkret. . Der Arkaden, staieng rika handelebodar och det berömda slubbhuset stodo, brinner en stor myckenhet :paraffinolja. Alla lamporna hade blifvit krogsade; men: de brinnande vekarna foörtplantade elden. Franska sidentyger, Manchester bomullstyger, Yorkshire ylletyger och lyrbara mattor förvandlas, genomdränkta at den: kringflytande oljan, till:luntor, och elden smyger framåt, än hvirflande fram irök, än siående upp i låga, alltefter som den fin-7 ner något-utlopp-tillden: öfre luften, samt bryter slutligen ut i en allmän brand, Ve dem, som ligga lefvande begrafna under dessa ruiner; ty se, den skonslösa elden närmar sig, :och ingen finnes som kan hejda dess lopp: Hvad jordbäfningen lemnat skall elden förstörå, ingenting annat än äska och högar af tegelgrus: skall återstå af den gamla staden. Skola de ej heller nu lemna hjelp, de vilddjuren från förstäderna? Jo, de skola hjelpa till, jom: de få betalning derför. Hjelp mig upp!? ropade en person, af hvilken endast hufvudet syntes öfver gruset. ?Hvad vill ni betala :oss?? frågade de. Två dollars, hvilket är allt hvad jag har på mig,, Gif oss sex, så skola vi draga fram er. Jag har ej så mycket, svarade den olycklige. Då får ni stanna qvar der ni är, och de pekade hånfullt på de skyndsamt sig närmande lågorna. Elden rullade framåt och löfver honom, och när den passerat. lemnade den efter sig endast -oigenkänlig aska. Nio personer af en familj begrofvos lefvande och afledo af brist på hjelp att draga fram dem; de befunno sig. alla. i. ett rum, och. taket intörstade på det sätt, att e alla skyddades deraf, men de kunde ej komma ut, förr än ruinerna blifvit undänröjda. Deras bror var instängd nära dem, så att han kunde samtala med dem. och: han bad äfven alla, som gingo förbi, om hjelp. -Slutligen var. det. någon;:som hjelpte honom ut. Nu började han försöket att rädda sin familj, men innan han hann verkställa detta, uppnåddes platsen af lågor från eld, som rasade å ömse sidor. Han stannade qdvar till dess: han var svårt bränd, uppmuntrande sin familj att hoppas och ro inde på hjelp, men ingen kom. Slutligen blef han tvun: gen att lemna stället. och i det ögonblicket kunde han tydligt höra dem bedja. Jag såg qvarlefvorna uf denna familj, då man var sysselsatt att bortföra gruset. Ingenting mera fanns, .qvar af dem der än en stor hög af förkolnade ben: De döda och de, som blifvit stympade och icke -kunde göra motstånd, : plundrades pål sina kläder och lemnades nakna sqvar. ön mängd personer gräfdes fram lefvende flera dagar elteråt. Eiv karl påträffades lefvande.. sedan han i sexton dygn legat under ruinerna; han dog dock 3. dagar efter sin räddning. : (Forts.)