Aftonbladet – 5 februari 1862, sida 4

skulle finna ett rikt fält för sin verksamhet under de nu pågående förvecklingarne i unionen. Efter hvad elaka tungor påstå, företager general Scott ingen sak af vigt utan att förut hafva. rädfört sig med ett litet vackert bord af palisanpadertet. eneral Beauregard har deremot ett , medium af kött och blod, en ung, vacker flicka från Hindostan, vid namn Elzur Baboor. Denna Brahmadotter började sin bana såsom bayadere vid den beryktade Nena Sahibs hof. Efter blodbadet i Cawnpore qvarblef hon i denna stad under engelsmännens belägring, och vid eröfrin gen föll hon i händerna på general Havelock. som skickade henne till England. Här blef hon gripen af anden, nedsatte sig som medium och gjorde bekantskap med andebesvärjaren Hume, hvilken bekantskap hon dock snart bröt, för att med en rik plantageegare öfverresa tili , Neworleans. Här bortkollrade hon alldeles general Beauregard, som derefter i allt följde hennes råd. Det var på hennes tillrådan som han bombarderade Fort Sumter och det är henne han har att tacka för segern vid Bulls-Run. Hon har spått honom, att han som segervinnare skal! intåga i Washington. Hennes makt som medium är så stor, att hon kan draga inom sin trollkrets hvem som helst, vare sig lefvande eller redar aflidna. Man påstår till och med att hon har presenterat Lincoln för Jefferson Davis, i de! hon härtill begagnade ett ögonblick, då presidenten i. Washington hade tagit sig en miädlags lur ofvanpå ansträngande förrättningar. Lincolr måste lyda den mäktige andens bu och infinn sig hos Jefferson Davis, hvilken han förtroddt alla sina mest hemliga planer och tankar. Ni Elzur Baboor gifvit sådana bevis på sin makt. kan man lätt förstå att Bestregara skänker her ne obegränsad tillit och följer alla hennes råd: ja, man berättar till och med att han hyser öm ma känslor mot sin Egeria, hvilken snart tord: få titeln af generalska. — En storartad inppfäktning Det är en känd sak, att kreolerna med passion svärma för tup fäktning, och lika kändt torde vara, att tupparn: äro nog enfaldiga att anfalla hvarandra och slås: till sista andedraget, endast för att förnöja d: intresserade åskådarne: Deremot torde det halv: nyhetens intresse för mången att erfara, i hvilke stort omfång denna förlustelse eger rum. Gu adalajara i Mexiko har nyligen låtit uppföra er tuppstrid, hvilken var ett värdigt motstycke tiil föreställningarne på den romerska cirkus. Sex tusen tuppar stredo emot hvarandra på en alle nast för detta ändamål uppförd amfiteater, oc! resultatet. blef. att 4897 Ad Pa blefvo pi platsen, 903 sårades så illa, att öga EE är on loras räddning, 199 undsluppo med mindre bles syrer och allenast en enda tupp gick oskadac ur striden. Denne hjelte blef under de me: stormande bifallsrop proklamerad som segervin nare och var nära att qväfvas af mängden: smekningar. Hans namn, som ständigt: skall be-varas i stridstupparnes annaler, är Lindo. Han: husbonde, hvilken äfven förtjenar atträddas un dan glömskan, heter Don Rafael Lampurdos y Granadino y Ramirez y Cabrero y Herrera ocl åtnjuter i Cusdaldjära all den aktning, som er man med så många namn kan göra anspråk på. Don Rafeal ämnar nu att lägga Lindo till sin: öfriga namn. Glädjen öfver tuppfäktningen är föröfrigt af en blandad natur, ty hela landet ä: på en vid omkrets: alldeles utblottadt på tuppar. — En nedgräfd skatt. Under en längre tid har ett rykte varit i omlopp, att man i Turkiet funnit en af den för sin grymhet bekante A pascha nedgräfd skatt, hvilken skulle vara si stor, att den ensam vore tillräcklig att upphjel pa de förfallna turkiska finanserna. Om denne skatt meddelarnu en från Konstantinopel hemkommen resande he Je närmare Ina Ali pascha, som ansågs för den rikaste man ; Orienten, mottog år 1826 af sultan Mahmud silkessnöret, hvilket är liktydigt med en befallning att taga lifvet af sig. Innan han åtlydde denna befallning, lät han emellertid nedgräfva alla si na skatter, guld, silfver och ädla stenar till ett oberäkneligt belopp, samt dödade derefter med egen hand de tjenare, som hjelpt honom meå detta arbete. Ålla undersökningar, som derefter ar ställdes för att återfinna skatten, voro förgäf ves, och saken hade nästan fallit i glömska tills i fjol, när en ungersk general Gall, som förut! varit i turkisk tjenst, men då i Garibaldis här deltoz i det neapokitanska fälttåget, i Neapel träffade ett gammalt fruntimmer, som påstod at hon kände det ställe, der den ifrågavarande skatten var nedgräfd. Detta fruntimmer hade nemligen varit i Ali paschas harem, och hon va den enda af de i hemligheten invigda, som blifvit skonad af den grymme herrskaren i Janina. Det har nu lyckats general Gall att genom er landsman, öfverste chneider, och engelska beskickningens i Tonatatitsnopel inflytande utverka en firman af sultanen, hvilken tillförsäkrar Ali paschas älskarinna och de båda ungerska offieerarne hälften af skatten, om den påträffas. Öfverste Schneider h de vid berättarens afresa begifvit sig till Korfu, der han skulle träfia hjeltinnan i denna historia, som mera liknar en saga ur Tusen och en natt eller en fantastisk roman sådan som Grefven af Monte Christo, än en verklig tilldragelse. — Falska ryska bankosedlar. I dessa dagar har man i London arresterat ett litet sällskap ae judar, som sysselsatt sig med att i stor skala eftergöra ryska bankosedlar. De fortfara ihärdigt att neka, oaktadt man i deras bostäder funnit såväl apparaterna, med hvilka för falskningen verkställdes, som en betydlig mängd utmärkt väl eftergjorda sedlar på 10 och 100 rubel. I en källare nnder den enes boning fann man en boktryckspress, ett antal graverade plåtar 0. 8. v. Hos en af de andra fann man bakom en stor tafla 65 falska 10 rubelsedlar, och hos en tredje några stora stycken guttaperka, hvilket i och för sig icke var något misstänkt, men Ne fann dock anledning att smälta dem, och er funnos i dem fördolda mycket väl utförda CR till förfärdigande af falska sedlar af olika valörer. -— Året 1862 afbildas af franska tidningen Charivari såsom en liten flicka i kort klädning, på hvars axlar året 1861, fråmstäldt såsom ett rullvuxet fruntimmer, lägger en förfärlig mängd tunga paketer, på hvilka läsas namnen Polen, Turkiet, Amerika, Italiere o. s. v., i det hon på följande sätt tilltalar det förskräckta barnet: Jag kan ej hjelpa det, min flicka lilla; jag är tvungen att gifva mig af och lägga alla dessa tunga saker på dina skuldror. Du får hjelpa dig så godt du kan. Rättolca