Aftonbladet – 4 februari 1862, sida 3

ger det den bekanta klotform (forme sphå roidale), som man ser en vattendroppe er hålla och länge bibehålla när den kastas pi elt starkt upphettadt stryklod; och i dette skick afgifver det långsamt en ånga (va peur sphåroidale), som är gasformig oct fullkomligt fri från alla droppar och all märk bar fuktighet. — Det är med en sådan fuktfri vattengas. som Testud de Beauregard anställt en mängd försök, hvilka lofva att blifva utomordent ligt vigtiga i fall de kunna tillömpasi stort: men som förefalla så utomordentliga, att v. skulle tvekat att omnämna dem, så frami icke en fransk naturforskare Moigno, den äfven såsom geometer namnkunnige utgifva. ren af Cosmoz, hade i sednaste häftet af sir tidskrift egnat en särskild artikel häråt, oc! med undertecknande af sitt namn trädt i et! slags borgen för de rön han berättar sig sjelf hafva åskådat. Vi anse riktigast at! härvid anföra hans egna ord. CVåra läsare känna redan att mr Testud de Beauregard frau. bringar, till hvad belopp som erfordras, en torr vattenånga om 25 till 300 grader C., genom alt successift och jullkomligen regelbundet kasta en bestämd vattenmängd på insidan af en ee hvars botten är nedsänkt i ett bad af tenn; men vi hafva ännu icke omtalat hvilka lyckliga och till sina följder oöfverskådliga tillämpningar den utmärkte ingeniören förstått att remta af den sålunda frambragta ångan. Vi nyttjade ordet ånga, men vi hade bordt säga gas; ty då denna ånga ej innehåller tt spår af droppbart flytande ämne, visar ten fullkomligt samma egenskaper som en sas — som luft. Den utvidgar sig regelbunlet, med en konstant bråkdel af sin volym, när den upphettas vidare, och kan uppnå bestämda temperaturer af de högsta grader, ned eller utan pression. För den, likasom ör annan gas, äro termometern och baronetern två fullkomligt oberoende mätnings nstrumenter. Vid 1000 graders hetta är lenna gas att förlikna med en låga: den ödglödgar de kopparrör, hvarigenom den Irifves: men det oaktadt kan man få den tt, vid sin bestämda värmegrad, kringlöpa ikt en eldström och åstadkom ma de mest plikartade och krattiga verkningar af upphettning (effets caloriques). Men i mån som hettan stegras öfver en viss gräns, minskas oupphörligt frändskapen mellan de två permanenta gaser, hvaraf denna torra ånga består. De tyckas då ej längre vara förenade, utan endast blandade, och i ordning att åtskiljas samt gifva efter för frändskapen hos andra ämnen, hvaraf de vidröras. Den 4sferoidalat ångan får under dessa nya omständigheter förmågan att frambringa en helt ny ordning af verkningar, hvarvid den spelar rollen än af ett ojemnförligt förbränningsmedel, derigenom att den samtidigt erbjuder väte som brinner och syre som underhåller förbränningen, än af ett kemiskt agens af obegränsad förmåga, genom sitt vätes utmärkta reduktionskraft och sitt ännu kraftigare verkande syre, Men vi skynda förbi den generella öfver sigten, för att taga de tekniska tillämpningarne i betraktande, jemte åtskilliga apparater, som erfordras för att bringa desså underbara egenskaper i verksamhet. Öfverhettaren (Surchauffeur). Man har re: dan länge anat och uppskattat fördelarne af ångas öfverhettning och följaktligen af red: skaperna dertill eller Söfverhettarne. Lå compagnie des Messageries impåriales fann icke sin rörelse fullständigt och ekonomiskt betryggad, innan detta bolag hade begynt öfverhetta ångan till sina ofantliga pakettfartygsmaskiner. Hemligheten af den märkvärliga bränslebesparingen ombord på Fontenoy, låg helt och hållet i den snillrikare sammansättningen af dess öfverhettare. Men öfverhettaren gör ej all den tjenst den kan, med annat vilkor än att det är på redan öfverhettad vattengas som den får verka. Låter man vanlig med vatten mättad eller blandad inga inkomma i en öfverhettare, hvarvid vattendroppar alltid medtölja, så förvandlas iessa ögonblickligen till en ånga, som i brist på tennbadetis säkerhetsvilkor blir orsak ill förstörelse och äfven en källa till explosioner, hvarpå man redan eger exempel i mängd att anföra. Med torr ånga, som icke innehåller något vatten och som beter sig fullkomligen likt sas, blir öfverhettaren ett ibland de lättnandterligaste och lättast bevarade redskaver som finnas. Man kan utan möda uppringa hettan till 1000 grader, afpasså den efter godtfinnande och bibehålla den oförinderligt vid bestämdt gradtal; det sednare ned ullhbjelp af en högst enkel pyrometer, Vattengasbläster (Soufferie aörhydrique). En torr vattengas, som kommer ur en öfverhettare, hvari den uppnått 800 till 1000 gralers värma, indrifves genom en helt smal pip i en ugn som innehåller något slags ränsle, t. ex. ved, kol, stenkol, koks, tori 0. 8. v. — Håller gasen 1000 grader, så tänler den bränslet genast och sönderdelar sig illika sjelf genom vidrörandet af den glölande massan. Gasens syre förenar sig härvid med bränslets kol, hvars förbrännin den ökar; dess frigjorda väte förbrintier, och ignens hetta stegras öfver all föreställning. Vi kunna aldrig glömma det öfverraskande försök, som vi bevittnat i faktoriet vid Rue Lafayette. Den lilla smältugn, som der: