Aftonbladet – 3 februari 1862, sida 3

i skola bidraga att öka kejsarens popularitet i England. Observer meddelar, att ehuru den amerikanske statssekreteraren Seward tillåtit, att I de till Kanada bestämda engelska trupperna få tåga genom staten Maine, komma de dock fatt blott öfver engelskt område marschera till Kanada. TYSKLAND. Preussen. Krigsministern von Roon har förelagt herrehuset sitt förslag till lag om militärorganisationen. Det rörer hufvudsakligen militärskyldigheten och vill atttjenstetiden skall bli sju år — från det 20:de till det 27:de året — af hvilka de fyra sista uttjenas i reserven. Derefter skall tjenas qvar nio år i landtvärnet, nemligen fem i första och fyra i andra afdelningen eller till 36:te åldersåret. I motiverna åberopas behofvet att öka Preussens försvarskraft, både i dess eget intresse och som Tysklands förkämpe; i slutet omtalas med synnerligt eftertryck regeringens oafvisliga pligt? i afseende på militärväsendets organisation samt Preussens stora politiska uppgifter. Regeringen har länge sökt beteka tillförordnade polisdirektören i Berlin v. Winther att mottaga denna post såsom ordinarie men han vägrar detta så länge man icke aflägsnar en mängd af den gamla poiispersonalen. Den beryktade polisöfverston Patzke har man skickat som gensdarmerichef till Posen. Man har nyligen i utländska tidningar cfentliggjort ett märkligt dokument, hvilk:t ursprungligen härleder sig från grefve Brc:sier de Saint Simon, numera preussisk enbassadör i Turin, och väl bekant äfven bör i Sverge från den tid han i samma egcrskap uppehöll sig i Stockholm. En maj: r von Brackel, officer i preussisk tjenst o:h katolik till religionen, hade under en afheonom företagen resa i Sicilien blifvit utsa t för åtskilliga obehagligheter såväl från avltoriteternas sida som från folkets. Då h:n i bref beklagade sig för ambassadören öiver den behandling han blifvit utsatt för. svarade denne stt hans landsmän ej stodo högt i italienarnes och sicilianarnes aktnir cv. isynnerhet efter åtskilliga medlemmars preussiska aristokratien inblandning i italienska angelägenheterna till förmån för den afsatta bourbonska dynastien. Ambassadörens: bref innehöll bland annat: — Jag måste mcd ledsnad säga, att preussiska resande på Scilien. äro ej blott impopulära, utan äfv:n misstänkta hos myndigheterna och följa :ligen. utsatta för ytterlig vaksamhet å posens sida. :.Denna omständighet är mig j:.galunda obekant och förvånar mig ej, a!!denstund den tjenstvillighet preussiska sjöofficerare visade att med ångaren Lorele: föra depescher från Gaöta till Messina ifvensom tvenne preussiska adelsmäns bekan a vistelse på Sicilien för samma ändamäl—Tfak:a hvilka ni-utan tvifvel känner väl till — hafva för skäl till rättvisa misstankar. Då men ar orsak att beklaga sig öfver att en preussisk officer förer en: hemlig brefvexling mcd motståndaren till. den nya de facto regeringen — då en preussisk adelsman blir tagen på bar gerning som hemlig agent för at: uppställa. en upprorsarmå och blott genom preussiska -ambassadens mellankomst kan räddas från en skymflig död — under så dana. omständigheter kan det ej betraktas som öfverdrifven stränghet om regeringen i detta land noga bevakar en annan preussisk resande, som Plot för kort tid sedan var :i påflig tjenst och hvilken auktoriteterna med allt skäl kunde misstänka för att vilja befordra romerska hofvets fiendtliga planer. SPANIEN. Från Madrid telegraferas den 24 Januari att utrikesministern: i deputeradekammaren förklarat, att spanska regeringen skulle fordra upprättelse af Mexiko, men respektera landets sjelfständighet. ITALIEN. Från Turin förmäles, att grefve Vimercati nyligen anländt till Turin, med en egenhändig skrifvelse från kejsar Napoleon till kaonung Victor Emanuel, utgörande svar på ett för kort tid sedan af den sistnämnde; till kejsaren afsändt bref. Ehuru denna kejsarens skrifvelse är af alldeles privat natur. hade .den. dock gjort ett lifligt intryck och verkningarne af densamma voro redan märkbara; Ty oaktadt ri på andra sidan Mincio, var: man uti Turins högre kretsar si den. åsigten, att ej från Italiens.sida först: steget kommer att i vår tagas till ett nyt: krig. Det anses äfven troligt, att det. a: Österrike gjorda försöket att rikta de euro peiska makternas uppmärksamhet på de itaienska förhållanderna kommer att medföra följder, som minst af allt öfverensstämmi med -grefve Rechbergs afsigter. SR Gretve. Vimereati-hade den 23 och 24 Januari haft långvariga konferenser med Ratazzi, j org Uti en korrespondens från Turin af den 25 Jan. läses följande: Man är här lug, aad beträffande österrikiska kabinettets; af sigter. Men kejsar Frans Josef låter, son: bekant är, ieke bestämma sin politik genon sina ministrar, och i anledning af denna -dt kejserliga beslutens; oberäknelighet är mar här beredd. på att det militäriska inflytandel dock slutligen vid hofvet skall framkalla er plötslig seger öfver den förnuftiga öfverlägg. vingen. Enligt den vida öfvervägande åsig en, ;kan . det slutliga afgörandet angående Venetien endast skv genom ett krig. Blot ott litet parti tror. ännu, på möjligheten;-a sn godvillig uppgörelse, och dette parti är uldeles ej -representeradt uti en offiöiells verlden.. Konung Victor Emanuel bör, såsomjag hört åf general Färr, för denne gererab uttryckt sina farbågor. rörande; Öster: cike, och -konungen :har -på .sednaste. tider haft flera långvariga öfverläggningar med Förr förande denna sak. Tärr: har: också -j onyttigt förspilll sin tid uti Paris, fastög a ar osa ant dT lt RR RT