Aftonbladet – 3 februari 1862, sida 3

fOrdOmSirIitt nar jag alven sarsknudtiasi: tj. min uppmärksamhet på våra finansers tillstånd. En samvetsgrann redogörelse lir satt er i stånd att taga kännedom om de as verkliga ställning; jag skall yttra endastiågra-ord om detta ämne. Allmänheten är förskräckt öfver siff:n 963 millioner, som den sväfvande skuld.n Luppnått; men denna skuld innebär, då den hädanefter stannar dervid, ingenting oro: nde, ty den hade redan före år 1848 uj pnitt denna siffra, då Frankrikes inkomster sto:!v vida under den nuvarande höjden. För ölrigt kan man från denna summa på förhand afdraga de 652 millioner, som betungede staten på en tid, som föregick kejsardömet, äfvensom de 78 millioner, som, då konver teringen skedde, återbetalades till ränteinrchafvarne, samt slutligen den till 233 mi ner uppgående brist, fom på de sista båra finansåren förorsakats genom expeditioner till aflägsna trakter, och hvilka man möjligtvis skulle kunnat betäcka ;enom ett lå Det skall visa sig, och derför har man yvitserligen de företagna -konsolideringarna cit tacka, att sedan kejsarikets grundläggande statsbristens stigande icke står i något för hållande till de behof, för hvilka vi måst anskaffa medel, eller till de fördelar, som Tia tio år tillkämpat oss. sjelfva verket vore det, mina herrer, orätt att glömma: tillökningen i de utgifter, hvilka föranledis af det årliga behofvet att upptaga lån 41ill tvåskrig, som icke varit utan sin ära; de af skattkammaren för stora, allmännyttiga arbeten använda 622 millionerna, de tre millioner helt och hållet oberäknade, hvilka användts af jernvägsbolagen till fullbord: nde afen jernvägssträcka af 6553 kilometres; jerzvägsnätets utförande samt förbättrandet ef alla statens tjenstemäns lönevilkor; förbättrandet af soldatens ställning, i det att härens kadrer blifvit bragta i det rätta förhållandet till hvad Frankrikes värdighet fordrar i, fredstid; t flottans och hela vår artillerimateriels omorganisering; I ombyggnaden af våra kyrkor och offentliga minnesmärken. t Dessa utgifter ha gifvit alla i hela kejsarriket utförda allmänna arbeten en lycklig raskhet. Ha vi icke sett huru städerna omskapat sig, landskaper tillväxt i rikedom genom åkerbrukets framsteg och den utrikes handeln stigit från 2 milliarder 600 millioner till. 5 milliarder 700 millioner? Statligen ha statens inkomster ökats med flera hundra millioner blott till följd af det allmänna välståndets tilltagande. Detta uppräknande visar oss hela omfångetsaf Frankrikes finansiella hjelpmedel, Och likväl, hvilket upphofyet tillstatsbristen än må ha varit och huru berättigade utgifterna än voro, så har det icke förthy varit klokt att ej vidare öka dem; : Försdetta ändamål: har jag föreslagit senaten ett radikalt medel; som förlänar:lag stiftande kåren n större auktoritet till kontroll och allt mer och mer. sätter den i förbindelse, med min politik. Men denna åt gärd hur, såsom man lätt kan öfvertyga sig om, ingalunda varit en utväg att förminskr min ansvarighet. Den var en: frivillig och allvarlig reform, som skall: nödga oss til! sparsamhet. Vid afståendet från rättigheten att under mellantiderna mellan. .sessionern: öppnas:supplementaroch. 1-utomordentlige krediter var det likväl afvigt att förbehålls sig befogenhet att vidtaga åtgärder för oförutsedda, nödvändiga behof. Systemet sa virements, erbjuder medel dertill och har de: fördelen med -sig att inskränka denna befo genhet till verkligt angelägna: och-oundgäng liga behöf:7 ? Det stränga användandet af detta ny: system skall förhjelpa oss att uppbygga vå: finansförvaltning , orubbliga grundvalar, Jag väntar af er fosterlandskärlek och e insigt att. I. med ert ifriga bistånd skoler understöda mina bemödanden. Budgete: kommer att straxt efter sessionens öppnand: föreläggas er. Icke utan ledsnad har jar beslutit mig för att hos er föreslåflera skai ters förändring; men i betraktande af vår: inkomsters stigande hyser jag. den öfverty gelsen, att skattebördan blott skall, bli öf vergående. r I skolen till en början sysselsätta er med det lagförslag, som angår konvertering a 4!,-procentsräntan, ett förslag, som har fö: ändamål att; på samma gång det på et: billigt sätt utjemnar skattkammarens intres sen med dess borgenärers, förbereda skul: dens amortering. Jag, har, mina herrar, uppriktigt för e framställt förbållandena,. I veten, att jag altid, då ett-tillfälle. till en nyttig reform erbjuder sig. beslutsamt tagit initiativet, ke destorminire skall jag oförändradt uppithålla gr alarna förden statsförfattng, som åct redan i tio år haft ati ag och. lycka. Det är mig icke obekant, att det är alla deras lott. hvilka ha makten i händerna, att se sine renaste afeigter misskändatill följd af partit r -—A -—— VA AA -— AR RN 0 ER VR anda och sina mest tillåtliga handlingar van1. ställda. Men detta skrän är vanmäktigt, om man eger nationens förtroende och icke försummarsnågonting för att förtjena. det. Denna känsla, hvilken under alla omstän-s digheter uppenbarar sig, är min käraste be-l: löning oeh i densamma ligger min största styrka. Om oförutsedda händelser, såsom lifswedlens dyrhet oc: stockning i arhetet, inträffa, licer folket; men det gör ej mig ansvarigt för sina hdanden, emedan det vet att alla -mina tankar,-alla mina bemödanden, alla minå handlingar oaflåtligt ärdriktade på att förbättra dess lott och öka Frankrikes lycka. . Må vi ej göra oss några oriktiga föreställhingar -omhvad -som återstår oss att utföra. Men må vi på sammå gång lyck, önska oss öfver att vi lefvat tio år i en beår AG GR I KR FA SR RR BV FELET OM KG