Aftonbladet – 29 januari 1862, sida 3

neka 055 nojet-atlt anlora nvaa en tfortattare SVistro, säger denne författare, att, cm god ja finnes samt om qgvinn iom hvilka sparbanken fi i fallkomp ; em i och göra dem allestädes lält tillgängliga, högst I få socknar skola sakna tillräckligt antal personer för hopsamlandet af sockenboernas besparingar. Blifva insättningarne få, så blifver besväret äfven obetydligt, och knappast torde någon prestfru eller annat bildadt fruntimmer inom församlingen undandraga sig att sjelfva eller med biträde af skolläraren eller klockaren, eller i nödfall presten sjelf, under till exempel tio minuter efter gudstjenstens slut mottaga lika många insättningar för sparbank. Der åter insättnivgarne 28, Dt .1 Dagligt Allehanda till -stöd derför yttrat: 1 blifva många, der lönar det sig kanske fram-. deles, att sparbanken lemnar ett litet arfvode åt en skollärarinna eller annat pålitligt fruntimmer, som åtager sig det mesta besväret. Der är dock bristen på välvilliga och redbara personer sannolikt ej så stor, att icke besväret kan delas på många. Fattigvårdsstyrelse finnes nästan inom hvarjej. socken; deh skall finnas inom hvarje pastorat. Om fattigvårdsstyrelsens ledamöter biträda sparbankerna, så skola de troligen snart finna, att den tid de användt på mottagande af besparingar återvinnes i den tid som skulle hafva åtgått att utdela understöd. Men bäst är emellertid, att sådana personer, son deltaga i fattigvården, icke betungas mer sparbanksgöromål, enär de vanligen äro öf verhopade af göromål för sig och andra Ej heller bör man annat än undantagsvis oc! i nödfall dermed belasta tjenstemän eller dem som hafva andra bestyr för kommunen. Re geln tro vi böra blifva, att insamlingen ske: af församlingens bildade fruntimmer strax efter gudstjenstens slut, då männen och fäderna afhöra kungörelserna eller bevista soc kenstämman. Den tiden skall merendels finnas tillräcklig och användes nu ofta sysslolös! under otålig väntan på husfaderns ankoms: till familjens söndagsmiddag. Qvinnan kar ock -kanske mest verka till smärre besparin gar och till barnsoch tjenares uppmuntrand: att göra insättningar i sparbanker. Det anförda för!jenar verkligen att behjertas. Vi hafva sett hvilket intresse man vi sat för anskaffande af sockenbiblioteker hvarigenom de. arbetande klasserna på le diga stunder beredas en förädlande läsning Hvyarföre skulle icke samma intresse kunn: tagas i anspråk äfven för åstadkommand: af de föreslagna sparbankskomiterna i sock narna? Om i hvarje socken funnes tillfäll: till insättning i sparbank, samt föräldrar oc) husbönder täflade i att uppmuntra sina bar; och tjenare till besparingar för att i den göras fruktbärande, hvilka snart sagdt obe räkneliga verkningar skulle icke deraf uppkomma? Hvad vore vackrare än om st mera bemedlade i socknarne gjorde någre mindre sammanskott för att vid dess först: nattvardsgång låta tillställa hvarje barn, jemte nya testamentet, en sparbanksbok med nå gon mindre insats. För mången skulle på det sättet den sednare boken liksom den förra blifva en ledsagare genom lifvet. Till de hufvudsakligaste bestämmelser i ett sparbanksreglemente höra de, som angå räntefotens bestämmande och fastställande af maximum för insatser. Hvad den förra angår, så torde ännu länge i vårt land inga svärigheter möta att få medel säkert placerade till mer än 4 proc. ränta, hvilken är den i förslaget. för Stockholms läns sparbank utsatta minsta ränta. De aldra flesta af våra sparbanker ha hittills gifvit 5 proc., och man bör kunna appas att Stockholms läns sparbank, om den kommer till stånd, skall kunna lemna insättarne högre ränta än 4 proc. Beträffande maximum för insatser, så får högsta beloppet, som i hvarje kontrabok må under ett och samma kalenderår insättas. icke utan direktionens medgifvande, öfverstiga 2000 rdr. Detta maximum skullel: vara för högt, om icke direktionen förbehållit sig rättighet till uppsägning. I utländska sparbanker och särdeles i de länder der räntefoten är låg, har man varit nödsakad att värja sig emot för höga insatser å en hand. Man uppmuntrar insättarne ati äg; sig till lifräntor eller statspapper. hvilka sparbankernas styrelser förskaffa dem utan alla kostnader. I Frankrike låta sparbanksstyrelserna, om det faststälda maximum öfverskrides och det insatta beloppet ickt inom viss tid minskas, för insättarens räkning och utan att höra honom köpa statspapper. 0S 088, som hafva en hög ränta, är det naturligtvis icke lika nödvändigt att beänsa insättningsmaximum. Men man får ock icke förglömma att sparbankerna äro medel, men icke sändamål. De böra icke belasta sig med förvaret och fruktbargöran det af större summor för en och samma per son. -Sådana summor kunna utan svårighet och vanligen mera fördelaktigt placeras i andra banker. När arbetarens små besparingar upp. å till. ett tillväckligt belopp, och han sjelf kan med större fördel använda dem,är det bättre att. han uttager dem. Ar Han ordentlig kan han etablera sig såsom näringsidkare eller -köpa sig egen grund ochbostad, och: sålunda blifva en sjelfständig och oberoende man. Vi hafva nu ur flera synpunkter betraktat det förslag till en sparbank för Stockholms län, som vid hushållssällskapets-sammankomst i morgon kommer att afgöras; och vi hoppas så väl att det utan några väsendtliga förändringar skall. blifva af hushållssällskapet antaget, som ock att det skall föranleda en allmän organisation af hela landets sparkanksväsende. UTRIKES. DANMARK. Nl art dat anm mening dan ÖR Tan Anh es NI er ng RT EE TT TE on ee oh VA