Aftonbladet – 27 januari 1862, sida 3

Om sparbanker. I. För några dagar sedan meddelade vi det förslag till reglemente för en sparbank för Stockholms län, som blifvit af utsedda komiterade, efter uppdrag af länets hushållssällskap och i samråd med dess förvaltningsutskott, upprättadt. Enligt hvad vi då tillika uppgåfvo, har detta förslag, som vid Stockholms hushållningssällskaps allmänna sammankomst den 30 i denna månad till afgörande förekommer, blifvit af förvaltningsutskottet delgifvet öfriga hushållssällskap, för att tjena till ledning vid frågans väckande och behandling äfven inom andra län. Det är med lifligt intresse vi sett Stockholms hushållssällskap taga första steget för åstadkommande af ett öfver hela riket utbredt sparbanksystem. Visserligen äro redan a enskilta personers nitiska bemödananden sparbanker i alla län inrättade, men de utsträcka sin verksamhet till endast vissa delar af länen, under det att i andra saknas allt tillfälle att tillgodogöra mindre besparingar. De få länssparbanker som finnas äro sådana blott till namnet. De flesta nu befintliga sparbanker äro inrättade i städer och omfatta endast dessa och närmast liggande orter. För hvar och en som inser sparbankernas stora betydelse, så i ekonomiskt som socialt hänseende, är det lätt att finna huru mycket som återstår att göra, för att få vårt sparbankväsende ordnadt på ett någorlunda tillfredställande sätt. Det är ett högst eget förhållande att, medan regering och ständer VINN lagstiftat för andra banker, ingenting blifvit af statsmakterna gjordt för att befordra sparbankerna och betrygga deras förvaltning, ty attständerna för nära ett halft sekel sedan hos regeringen gjort framställning om inrättande af Stockholms sparbank, och beviljat denna och några andra sparbanker kreditivrätt i riksbanken, kan ick