Aftonbladet – 27 januari 1862, sida 3

lek, -att han vägde omkring 20 lispund. UTRIKES. DANMARE. I anledning af Feedrelandets uppmaning till diskussion öfver frågan, huruvida icke danskaregeringens ändamålsenligaste åtgärd vore att den 1 April skilja Holstein i alla andra än de dynastiska förhållandena ifrån konungariket; har en insändare häremot invändt: 1:o att om Holstein blefve ett eget nordtyskt rike, skulle den landväga forslingen af varor till och från Hamburg och Läbeck blifva för danskarne försvårad och fördyrad samt holsteinarne genom en särskild tullgräns söder om Eidern komma att fördyra varorna; och 2:0 att Holstein skulle göra Kielerbugten till en tysk örlogshamn och sålunda gifva tyskarne den styrka till sjös, hvars saknad nu ger Danmark styrka att i viss grad motstå dem. Feedrelandet svarar härpå 1:0 att Hamburg i alla händelser skulle kunna förblifva penningmarknaden för Danmark; att det icke skulle skada, utan tvärtom gagna, ju mera Danmark minskade sin handel på de begge tyska mellanhandelsstäderna och i stället trädde i direkta förbindelser med afsättningsoch produktionsorter, till underlättande hvaraf en hamn måste anläggas på Jutlands vestkust; att de andra nationerna ej skulle tillåta holsteinarne att på något ovanligt sätt betunga den danska transitohandeln; och slutligen att holsteinarne sjelfva hafva alltför stor fördel af handelsgemenskap med Slesvig och Danmark för att de skulle sätta denna på spel genom ett ovänligt tullsystem. 2:o att som holsteinarne endast äro tyskeller preussisk-sinnade, fördenskull ait de hoppas på den vägen åtkomma Slesvig, men genom absolut skilsmessa från danska riket denna förhoppning blefve dem helt och hållet betegen, så skulle de icke vidare hafva någon lust att låna sig till verktyg åt Preussen. Icke heller skulle dåmera det inre Tyskland vilja bidraga till en iiotta. Som Kielerbugtens norra strand fortfa.ande blefve Danmark tillhörig, så skulle ic.e heller derinnanför några varf och förråder kunna med trygghet anläggas af tyskarne Isläggning har hindrat ångbåtsfarten mellan Korsör och Kiel, i följd hvaraf posterna från kontinenten ankommit oregelbundet och sent. Den 22 var dock ångbåtsfarten ånyo i gång. FRANKRIKE. Den 19 dennes tilldrog sig i Paris en hemsk händelse, i det att liga personer gingo ned sig på isen å sjön i Boulognerskogen och flera omkommo. Den förste, som gick ned sig, varen kusk.! Flera andra personer skyndade till hans bistånd, men isen brast under dem och alla, ungefär 12 till antalet, störtade i vattnet. Flere försvunno under isstyckena, för andra, som kunde simma, lyckades det att uppnå siranden. Det var ett Tfasanstullt ögonblick. Mängden, som stod på stranden, kunde ingenting göra för de drunknandes räddning, emedan isen var upphuggen mellan stranden och det ställe, der olyckan timade. En ung man, som befann sig ute på isen, kastade sig dock i vattnet för att rädda en person, som kunde simma något och höll sig uppe öfver vattnet. Han fattade den af döden hotade i håret och det lyckades honom med stor möda att hålla denne uppe. Man kastade ut en åra, men olyckligtvis kunde han ej nå densamma. Slutligen öfvergåfvo krafterna honom. Ett ögonblick släppte han den han vile rädda och fattade åran, men då han åter skulle gripa tag i den, för hvilken han vågade sitt lif, hade denne försvunnit under isstyckena. Tre personer uppdrogos döda ur vattnet, en fjerde kunde ej återfinnas. De öfriga blefvo räddade. Man förde dessa till ett närbeläget caf, der den fösta bjelpen lemnades dem. Fyra personer saknas ännu. På ett annat ställe hade femton personer gått ned; till all lycka var dock vattnet icke djupt på det stället. Ytterligare en brigad franska trupper kommer att afsändas till Mexiko. ENGLAND. London Gazette meddelar flera depescher från engelskasändebudet i Förenta staterna lord Lyons samt från dessa staters statssekreterare för utrikes ärenden Seward, af hvilka man finner att den sistnämnde låtit sälta hrr Sacherie och Rogers, hvilka tilllångatogos å det under engelsk flagg seglande fartyget Eugenia Smith, på Iri fot; vidare att han på det skarpaste ogillaratt, då en för blokadens brytande af nordstaternas blokeringseskader tagen britisk skopert James Campbell fördes till Newyork, den oskickligheten tilläts att skonerten förde britisk flagg under den amerikanska; slutligen förklarar hän sin regerings ogillande af att tre engelska sjömän, som tillfångatagits af ett Förenta staternas fartyg för brytande af blokaden, nödgats, för att återfå sin frihet, aflägga ed på att de icke ånyo skulle deltaga i ett dylikt företag, hvarjemte han löä de tre sjömännen från den dem aftvungna eden. i Försändningen af krigsförråd ttll Kanada och de vestindiska stationerna fortfar i stor