Aftonbladet – 27 januari 1862, sida 3

meddela några uppgilter, som ådagalägga huru högt man allestädes uppskattat sparbankernas vigt och betydelse. I Frankrike inrättades den första sparbank år 1818 i Paris; hvartill åtskilliga välgörande personer skänkte en grundfond och hvilken genom en lag af samma år tillerkändes karakteren af en allmännyttig inrättning. Småningom utbredde sig sparbankerna öfver hela Frankrike, och de voro stadda i stor tillväxt så i afseende på insatsernas antal som de insatta kapitalen, när de genom Februarirevolutionen träffades af ett hårdt slag. hvarefter de behöfde lång tid för att repa sig. Afven i Frankrike tog staten sparbankernas medel om händer och de anförtroddes år 1837 åt den s. k. depositionsoch konsignationskassan. Efter Februarirevolutionens utbrott skedde en stormlöpning på sparbankerna, och nämnde kassa egde icke tillräckliga medel att fullgöra de förbindelser hon egde till dem. Ehuru provisoriska regeringen genom ett dekret den 9 Mars 1848 proklamerade, att af all egendom var den fattiges små besparingar den heligaste. inskränktes sparbankernas utbetalningar snart till 100 franes i klingande mynt och återstoden lemnades i skattkammareobligatione: och 5-procentsräntor. Oaktadt allt detta fortforo i sjelfva Paris insättningarne och afbrötos en enda söndag den 25 Juni 1848. Detta visar att sparbanksinrättningen är hek och hållet införlifvad med franska folkets seder och behof. Allt minne af 1848 års händelser är redan utplånadt och den arbetande klassens förtroende tili sparbankerne är nu större än någonsin. Den nuvarande I kejserliga regeringen egnar dem der aldra största uppmärksamhet och årligen afgifver ministern för jordbruk, handel och allmänna arbeten en omständlig rapport till kejsaren om sparbankerna. År 1859 funnos i Frankrike 415 sparbanker med ett på 1,121,465 böcker insatt kapital af 336,461,832 francs. Om vi nu öfvergå till Preussen, så finne vi äfven der ett genom lag ordnadt sparbankssystem. Samtidigt med sparbanken i Paris inrättades den första preussiska sparbank i Berlin och år 1859 funnos i Preussen 462 sparbanser, af hvilka 353 i städerna och 109 på landet. De förra äro stiftade och garanterade af statsmunicipaliteterna, och de sednare af kretsmyndigheterna, men alla stå fe under administrationens uppsigt. Enligt en lag af år 1838 äro banistyrelserna förbundna att till öfverstyrelse i provinserna årligen insända berättelse om sin förvaltning och jemväl offentliggöra den i orternas officiella blad. År 185 utgjorde det i de Preussiska sparbankerna insatta kapital 44.709,310 Thaler. Men vi behöfva icke gå längre än till brödrariket, för att finna ett både ändamålsenligt och betryggande sparbankssystem: Den första norska sparbank inrättades år 1822 i Kristiania, och redan 1824 utfärdades en lag om vissa förrättigheter för de spar: banker, som då voro eller framdeles kunde komma att inrättas. Denna lag medgaf sparbankerna, bland annat, högre ränta än den lagliga och att utom de i lag stadgade formaliteter utsöka sina fordringar. Finansdepartementet, under hvars närmare vippsigt sparbankerna höra, har sedermera för deras inrättande och förvaltning utfärdat allmänna föreskrifter som åsyfta att betrygga deras ställning. Vi äro icke i tillfälle att bestämdt uppgifva de norska TEA antal, men de uppgå säkert till 150. Vi kunna! icke heller uppgifva det belopp, som i dem nu finnes insatt, men som detta belopp år 1855 utgjorde 8,803,279 speciedaler, Så må ste det efter all anledning nu vara betydligt större. I Kristianias sparbank, som är den betydligaste i Norge, voro vid 1860 års slut insatta 1,326,914 specierdaler, eller omkring hälften mer än hvad som fanns insatt i Stockholms sparbank. Den danska sparbanksinrättningen har likhet med de norska och äfven de danska sparbankernas verksamhet har varit mycket betydlig. År 1857 funnos i Danmark 55 spar. banker med ett insatt kapital af 39,548,663 rbdr, i Slesvig 39 med 3.216,452 rbdr och i Holstein och Lauenburg 72 med icke mindre än 12,719,273 rbdr. Om i andra länder sparbankerna blifvit från det allmännas sida på allt sätt understödda, så är ock deras verksamhet på de flesta ställen, och icke minst i våra grannländer, verkligen storartad. Hos oss har visserligen sparbankernas verksamhet, då mar betänker att de endast haft enskildas nit och uppoffringar att tacka för sin tillvaro, varit ganska aktningsvärd; men frågan är huru! vida icke tiden är inne att ifrån det allmän nas sida Eg göres, för åstadkommande al ett öfver hela landet utsträckt sparbankssystem. Vi skola i ett-följande nummer besvara denna fråga, på samma gång vi skola något närmare redogöra för resultaterna a! den verksamhet våra sparbanker hittills ut vecklat. NORGE, Statsrådet Voögts begrafning försiggick den 20 dennes med stor ögtidlighet. Under 1 FIESSSUENR OEI AR FÖ I FRA OA TEN FIER rue