Aftonbladet – 24 januari 1862, sida 3

Landtbruks-korrespondens från Södra Frankrike. (Från en resande landsman.) I en föregående artikel lemnade vi en sort öfversigt af de franska landtbruksmöe.as uppkomst och utseckling; vi öfvergå vär till ett försök att göra läsaren något bekant med landtkulturförhållanden i den :egion af Frankrike det stora mötet omfatade för att slutligen öfvergå till sjelfva mötet och dess i sanning storartade exposition. Den 4region här är ifråga är Frankrikes sydvestra del, fördelad i departementerna Parn et-Garonne Gers, Landes, HauteGaronne, Arigge, Hautes-Pyrentes och Basses-Pyrentes. Regionens östra del, kustlandet utmed Oceanen intill spanska gränsen, är sandig och ofruktbar.. Mils långa sandreflar — les dunes — ligga utmed hafsstranden, och säkerligen skulle större delen af departementet Landes — ty det är detta departement som upptager nämnda kuststräcka — varit begrafvet af flygsand, om ej ingeniör Brementier uppgjort ett förslag att hämma den, medest planterande af tallträd. Detta nyttiga företag påbörjades under Ludvig XVIs regering, och öfver 40,000 hectarer:) äro ou bevuxna med skog. Nämnda departement besitter enorma betesmarker; men lika magra som vidsträckta, kunna de endast erbjuda ett högst medelmåttigt bete. Hästoch boskapsracerna — Races des Landes? — iro också små till växten, men täta och energiska. Fårafveln utgör departementets hufvudnäring. Landes eger omkring 700,000 får. På väg mellan Bordeaux och Bayonne ser man från jernvägskupen den ena fårskocken efter den andra, skrämda af lokomötivet, försvinna utåt heden, och man får nöja sig med att, så godt tiden det tillåter, i hjordens frånvaro betrakta den styltgånsande NR I eller hans tarfliga skjul — de enda föremål snart sagdt, hvarvid öget kan hvila i denna ödemark. Fåren i departementet Landes tillhöra, öfverhufvud taget, race Landaise eller race Gasconne ,eh äro således ej utmärkta som ullfår; de vifva en grof ull, som endast användes för zröfre fabrikater, men för slagterierna äro de mycket eftersökta; deras kött har n egen, ganska behaglig smak, som tillskrifves de mångahanda aromatiska växter, vilka frodas på betesmarkerna i Landes. Äfven svinatvelu har på sednare tider gått vetydligt framåt... Engelska svin hafva blifvit införskrifna för croisering med landets ;ona racer. Jambons de Bayonne? äro ;ekså ej mindre renommerade i Frankrike in Jäbsk skinka hos oss. Åkerbruket i denna del af Region SudJuest4 är, till följd af landets natur, föga ramskridet — något som kanske också bör illskrifvas bristen på rationella odlingsföre ag3). Flera bolag bafva visserligen gång fter annan bildat sig för Landes förbättande, men den hast, med I vilken de velat .å till väga, har gjort att deras företag lika vastigt afstannat som de blifvit påbörjade. 1) 1 hectar — 1000 qvadrat-meter. Ungefär 2 tunnland. : 2 Fårherdarna i Landes gå på styltor, 2 å 3 alnar höga och vidfästade något nedom knäna. 3) Si le dixieme de ce qua coflt I Algerie Savait t dpenså dans les Landes, on aurait tobtenu probablement de meilleurs resultats, et on aurait -pargn bien des flots dun gang gentreux; mais les steriles conquetes de la guerre nous ont toujours beaucoup plus sduits que les creations fecondes de tja paix.t Lavergne: Economie rurale de la France. Paris 1861.