Aftonbladet – 23 januari 1862, sida 3

I hvad du säger, och gläder det mig på dina ; l vägnar så mycket mer, som ingen bättre än -Idu känner, huru väl mot dig sjelf du de:.jvid handlar. Ditt nyaste prof på dina roI merska rättsåsigter är lika olyckligt, som I de föregående, och djerft är det af dig dervid åberopa Cujaccii auktoritet. Denn: för sin tid berömde jurist måste dock för jsaka den honom tilltänkta äran, ty han vi Talltför väl hvad Stabule betydde, och kur således ej gifva nå on beskrifning på detcbulce, som användes för att ofjentliggö fekerna. Ordet tabulee användes ar marne i flera slags bemärkelser: hueb bok (tabula accepti et expensi) lagtaflo: auktionsanslag, omröstningssedel, testamente. giftermålsoch annat skriftligt kontrakt, m. m., men visserligen icke iden mening, som vår tids hypoteksregister. Skälet är enkelt de voro föro för romarne okända, och mnigon derpå syftande föreskrift finnes iromerska rätten hvarken från dess äldre eller nyare tid. Ditt påstående, gode vän, är de:före mycket djerit, för att ej säga någo mer; och att till stöd derför åberopa Cujac cius är nära på vanvördnad mot denne ui märkte romanist. För hvad jag yttrat lemnar romerska rättens, sednaste stadgande i ämnet, nemlige: kejsar Leo I:s redan i mitt sändebref ti! dig åberopade konstitution, det klaraste be vis. Denna lag (sådan den läses i Codex. lib. 8, t. 18, 11) förklarar först, att afta! som alldeles enskildt uppgjordes emellan kor trahenterna, väl skulle ega full kraft oc! verkan; men, tillägges det, om någon på si beskaffadt aftal ville grunda hypotekarisk: fordringsanspråk, skulle ett aftal derom, eor blifvit skriftligen uppsatt af en dertill be ställd notarie eller iabularius (publice con feclum), ega företräde framför det förra, ov ock till tiden äldre, aftalet, och förklarade vidare på samma gång, att, om ett enskilc hypoteksaftal. befanns vara försedt med minst tre trovärdiga mäns vittnes-underskrift (qua publice confectum) skulle äfven det gällt lika med det nästnämnda. Du behagade allts: häraf finna, gode vän, 1) att här icke ä fråga om något offentligt hypoteksregiste: eller behöfligheten af ett sådant, 2) att de af en. tabularius uppsatta dokumentet hi hade alldeles samma förde som en Xacte authentique enligt den af dig så grundlig studerade fransyska lagen, och 3) att d: åter nu på ett verkligen (ragikomiskt sät forlupit dig. 3 Icke mindre rikt på muntrationsmotiver tä; ditt försök att komma ifrån eller öfverskylditt. märkliga hocus pocus vid citatet af 7, rätteligen 9 kap. 4 AB. Någon allt för sto: skarpsinnighet synes likväl ej vara afnödtr för att inse, alt emellan hvad som skall uträttas hos domaren, och hvad som skall uträttas af domaren skillnaden är väsendtlig. I förra fallet är detannan person, som fram-. träder och begärer domarens åtgärd; i de: sednare handlar domaren antingen på ege: initiativ, eller i följd af bifall till sökt åtgärd. I fråga om bouppteckningar eller ari skiften varder allfid en förmyndare, kurato: eller god man förordnad, om sådan förut : finnes, att taga vård om omyndigs eller borti: varandes rätt; och då du säger att någo: ej kan tänkas, som skulle kunna på omyr digs vägnar framställa begäran om inteck ning, så är detta åter ett-af dessa förblu! fande djupsinnighetsbevis, som icke kunn: annat än väcka munterhet. För öfrigt ä det för hvar och en, som icke nöjer sig mr ytan, utan äfven vill tränga till grunden klart, att här icke kan vara fråga om hy potekarisk inteckning, utan endast om anteckning i protokollet in rei memoriam, till upplysning för framtiden. Den omyndiges andt: i arfvet kar rimligtvis icke hypotekariskt intecknas i samma denna hans egen andel söm tillhör honom såsom egare; icke helle uti medarfvingarnes andelar, då de till houon icke häfta i gäld; och om åter detta vor: förhållandet, är det förmyndaren eller kurs torn, som skall taga hand om den saker Och således, gode vän, blir följden af all detta,. att, med allt hvad du i ditt sista ord: om denna fråga yttrat, du endast visat, gi dina svenska rättsåsigter hafva den närmasi likhet med dina romerska, och att din inte: pretation bra mycket öfvergår till muntratio: Slutligen, min synnerligen värderade vär tillåt mig säga, huruledes jag föreställer mi fordringarne på endloyal diskussion: man sk: . icke tro. sig hafva något i hufvudet, sor icke gått dit in; manskallicke tro en hasti; förvärfvad kunskap om en boks titel ell författarenamn utgöra kunskap om dess verl liga innehåll; man skall icke och än mind; med -kursiv, stil orätt citera lagar eller and: urkunder, icke förvrida sin motståndares or: icke åberopa auktoriteter till stöd för oril tiga uppgifter, och icke gifva sig sken : att vara hvad man ännu ej är. Och r farväl för denna gång. 7aleas. En omnibusfärd och ett morgonbesöi i London.