Aftonbladet – 23 januari 1862, sida 3

finadt sätt. Ingenting lågt eller dåligt har. någonsin nalkats henne. Hon hade. hvar ken lidit, kämpat eller felat, i verldens b.märkelse af. detta ord, och. hon varett mö sterstyckesaf hvad-lyckliga naturanlag; de bästa slags verldslig äppfostran och jordisk skydd mot. frestelsen kunna åstadkomms. Just på öfvergången från barn till qvinnu. skön, som en skalds dröm; som en mål res. ideal, hade. hon visat sig för den une: egaren af Lifford. Grange. Hanssåg hennt på en bal; -han blef-bjuden: att träffa hennv först på en närbelägen herrgård och sed hennes fars hus, och han blef. vansinnigt förälskad i henne. Det-var ensaf-dessa våld samma, allt uppslukande passioner, som nå gon, gång. förbärja en mans hjerta. Han hade ett fördelaktigt utseende-och-godthufvud. Han behågade hemne och hon ahtog, ötan tvekan, hans frieri. Ehuru hennes föräldrar ej rätt tyckte. ompartiet, motsade dexlikväPaldrig sinofeud, och hela familjen för till London tillsammans och lady Clara blef föriofvad med Henry Lifford. Men svartsjuk; tyrannisk och stolt, jagade han snart bort den böjelse det sköna barnet hade känt för honom; -Utbroiten af,hans vilda passion skrämde och oroade-henne: Mild, förfinad. och renbjertad, sättande högre värde på behaget och den stilla värman i en--ömsesidig ullgifvenhet; än på det slags kärlek, som kom lonom att det ena ögonblicket. tillbedja och det andra förebrå henne,afbröt hom sin förbindelse med lika liten tvekan som hon ingått densamma och utan en. strid eller en saknad .— liksom -hon skulle hafvacbortkastat en blomsterbukett, i hvilket ett törne hade stuckit henne af-. skedade hon, honom med ens och gick sin väg fram så fri, så lycklig och så lugn, som om han aldrig korsat hennes stig.