Aftonbladet – 21 januari 1862, sida 3

nesti blifvit utfärdad i alla tyska stater, och i Sachsen hade dömda antingen utstått sitt straff eller blifvit utsläppta på grund af nåde ansökan... Men Röckel har icke kunnat förmås att begära nåd. Helt nyligen bevektes han af sin faders: böner-att gå in till regeringen med en anhållan, icke om nåd, mer om utsläppande ur fängelset. Nästan samidigt härmed ingaf Röckels äldsta dotter. utan någon annans vetskap, en nådansökan. Den 4 dennes gaf regeringen svar på begge ansökningarne. Den ville alldeles icke fästa fseende vid -Röckels egen begäran, emedan den icke var en formlig nådeansökan, men len erinrade sig allernådigst att Röckels hutru hade 1853 och 1857 anhållit att hennes mans straff måtte blifva förvandladt i Cexvortation (deportation) till Amerika. Dessa böner fann regeringen nu för godt att bialla, dock med vilkor att Röckel skulle 24 immar efter utkomsten från fängelset var: tom rikets gränser; i annat fall, eller om ian någonsin visade sig i Sachsen mera. kulle han genast blifva åter insatt. ÖSTERRIKE. Under kejsarens besök i Venetien har har dlestädes blifvit mottagen med jubel af miitären, men kallt af folket. Österrikiskttalienska armåns öfverbefälhafvare, Beneiek, har emellanåt hållit mycket krigiska ta! den gamla militäriska andan till kejsaren. ch denne har svarat i samma ton. — I Verona paraderade alla permitterade solda er frivilligt? för kejsaren vid jernvägstationen. Afven denna regering har svarat på sachiske ministern von Beusts förslag till förindring af förbundsförfattnipgen. Den ogilar den i allo, utan att iolåta sig på en när: vare granskning, annat än i: afseende på :tikett frågan huruvida Österrike fortfarande kulle innehafva presidiet vid förbundsdagen ller deruti omvexla med Preussen, såsom 3eust föreslagit. Härutinnan vill Österrike sifva med sig, om förbundet till återtjenst sill iklädasig garanti för Österrikes och Preussens icke till förbundet hörande be sittningar. Häraf synes huru föga det är stt vänta någon medverkan fill ?tysk enhet rön det hållet. RYSSLAND. Ett stort monument ötver ryska rikets tuog tillvaro kommer att uppresas i stalen Nowgorod efter en af kejsaren godsänd och af konstakademien i Petersburg ned högsta priset belönad ritning af artiten Mikeschin. Monumentets sammansätting är i korthet följande: Uppå en 21 foi ög piedestal af granit, beklädd till en del ned : bronsfigurer i :basrelief, -hvilar herrskaremaktens symbol, ett kolossalt riksäpple: f brons (15 fot i diameter), och kring letta äro 17 figurer af ungefär 12 fots höjd placerade i 6 olika grupper, hvilka fram-. ställa de 6 förnämsta epokerna i ryska risets historia, från och med dess grundlägganing af Rurik år 862 ända till Peter den -tore år 1721. Öfverst höjer sig det gresiskt kristna korset och deromkring en grupp tvenne figurer, äfvenledes: i brons; den ena af--dessa personifierar den ortodoxa arekiska tron, den andra håller en sköld ned riksvapnet. De basrelief-figurer, som omgifva piedestalen, äro till antalet icke mindre än 107 och afbilda de förnämsta Eg ov hvilka. i ett: eller annat afseende bidragit till rikets storhet och ära. Man finner här 1) befordrare af civilisation och bildning, från och med ÖCyrillus oc Methodius, slaviska folkens förste apostlar; inda till: metropoliten Platon o. a.; 2) po iska storheter; de af Rysslands nyare reenter, som här erhållit plats,: äro Peter T, Katarina II och Alexander I; bland statsmän förekomma furst Potemkin; furst M. 3... Woronzow och gref Speranski; 3) krigare och hjeltar, bland hvilka från sednare degar färstarne Barclay de Tolly och Kutusow; gref Diebitsch, furst Paskewitsch samt hjeltarne från Sinope och Sebastopol, Nachimow och Kornilow; slutligen 4) skriftställare och konstnärer; från Lomonosow inda till Lermontow, Pusclikin, Gogol; kompositören Glinka, målaren Brilow m. fl. — Hela monumentets höjd är omkring 51 fot; bronspartiernas vigt är beräknad till. 4000 pud. Hela kostnaden uppgår till 480;000 cubel silfver; häraf äro öfver 150,000 rubel sammanbragta genom subskription; återstoden är utanordnadaf statsmedel. Monumentets aftäckning är utsatt till den 26 Auvusti (g. st.) 1862.